Det är lätt att det känns övermäktigt när man läser FN:s 17 globala mål, som ska förbättra världen till 2030. För att få det mer hanterligt har Kjell Eriksson bestämt sig för att sätta upp egna mål och göra en egen Agenda, inspirerad av FN:s. För att få mer kunskap träffar han olika personer som verkar inom den stora agendans mål och hämtar idéer till saker man kan göra själv. I varje program sätter han upp tre nya punkter på sin lista.

Vad kan man göra på individnivå för en hållbar utveckling? Kjells Agenda 2030 är 10 poddar där  FN:s globala mål blir till hanterbara tips i vardagen.

De globala målen till vardags |  Kjells Agenda 2030

Kjells Agenda 2030

Globala mål i sikte

Globala mål i sikte - syntolkat

År 2015 godtog FN:s medlemsländer "Agenda 2030", en ambitiös plan som fokuserar på att uppnå fyra saker: Att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter, att främja fred och att lösa klimatkrisen. För att nå dit framtogs 17 mål, de "Globala målen för hållbar utveckling". Serien fokuserar på dessa mål, vad de betyder och vilka insatser som görs för att nå dem. Serien finns också på teckenspråk.

Syftet är att, med hjälp av enkla uttryck och symboler, förklara vad varje mål går ut på. I varje avsnitt ges också konkreta tips på vad eleverna kan göra i sin vardag för att känna delaktighet och bidra till att nå målen. Serien består av ett avsnitt per mål samt ett 18:e avsnitt som ger en överblick och grundläggande kunskaper om de globala målen i sin helhet. Målgrupp är gymnasiesärskolan.

Världens barn - grundsärskolan 4-9 och gymnasiesärskolan 2022

Världens barn - åk 4-6 2022

Världens barn - F -åk 3 2022

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling förklaras på ett enkelt sätt i 18 korta tv-program. För gymnasiesärskolan.

Globala mål i sikte | Om Agenda 2030 för gymnasiesärskolan

År 2015 godtog FN:s medlemsländer "Agenda 2030", en ambitiös plan som fokuserar på att uppnå fyra saker: Att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter, att främja fred och att lösa klimatkrisen. För att nå dit framtogs 17 mål, de "Globala målen för hållbar utveckling". Serien fokuserar på dessa mål, vad de betyder och vilka insatser som görs för att nå dem.

Syftet är att, med hjälp av enkla uttryck och symboler, förklara vad varje mål går ut på. I varje avsnitt ges också konkreta tips på vad eleverna kan göra i sin vardag för att känna delaktighet och bidra till att nå målen. Serien består av ett avsnitt per mål samt ett 18:e avsnitt som ger en överblick och grundläggande kunskaper om de globala målen i sin helhet.

Globala mål i sikte - nordsamiska

Globala mål i sikte - finska

Globala mål i sikte - engelska

Globala mål i sikte - arabiska

Globala mål i sikte - spanska

Globala mål i sikte - franska

Globala mål i sikte - ukrainska

Globala mål i sikte - romani chib/arli

Globala mål i sikte - romani arli

Globala mål i sikte - på teckenspråk

Globala mål i sikte - på svenskt teckenspråk

Säsong 2. Vi tar alldeles för lite ansvar för vår miljö. Oftast beror det på att vi inte förstår hur mycket vi faktiskt påverkar när vi konsumerar, reser eller skapar produkter. I den här säsongen möter programledaren och journalisten Kjell Eriksson både enskilda personer som försöker leva som de lär, och myndigheter och organisationer som arbetar för att leva upp till hållbara mål. Gäst i alla avsnitt är Ida Texell. Hon sitter med i Agenda 2030-delegationen och lär oss det mesta om agendans 17 punkter.

Syftet är dels att skapa medvetenhet om miljön, dels ge konkreta tips på vad man själv kan göra för att påverka i rätt riktning, till exempel minimera sina klimatutsläpp.

Elevblad för årskurs 7-9 och gymnasiet

Kjellsorterat

Förutom att vara en känd, medaljvinnande kock med kaptensarmbandet för det norska kocklandslaget, brinner Christer Rødseth för att minska det enorma matsvinnet. Den norska regeringen syftar till att halvera norskt matavfall till år 2030, men enligt FN:s klimatrapport måste detta hända nu. Christer besöker fem norska kändisar och hjälper dem att förstå allvaret och visar vilken typ av delikatesser de kan trolla fram med mat som var tänkta att hamna i soptunnan.

Matchocken

Om du sorterar dina sopor rätt så blir det väldigt lite kvar. Plast, glas, papper, batterier, textil, elektronik, metall och farligt avfall är några exempel på vad du kan sortera ut. Men vad händer när man sorterat och vart tar allt vägen? Kjell och hans vän Ture Retur sorterar sina sopor och följer med skräpet till de olika återvinningsstationerna för att undersöka saken.

Programseriens syfte är, att utifrån från Agenda 2030 och kursplaner i SO, NO och konsumentkunskap för årskurs F-3. förmedla kunskap om elevens närområde, och om material och ämnen i elevens vardag. Fokus ligger på återvinning och miljöfrågor, till exempel matvaror, kläder, glas, metall, plast och energi.

Kjell i Returlandet

En radioserie i sex delar. Vad händer med alla sopor? Plast, glas, papper, batterier, textil, elektronik, metall och farligt avfall. Det får du veta här!

Du sökte efter "agenda 2030"