Poddar

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Reseprogram

Svenskt teckenspråk

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Gen Z

Nationella minoriteter

Väck läslusten

Orka plugga

Språk

Syntolkat

Säsong 5. Vi belyser historien med hjälp av populärkulturens arkiv från 1920-talet och framåt. Programledare Anna-Charlotta Gunnarsson diskuterar med kunniga gäster hur olika kulturyttringar både dokumenterar sin samtid och reflekterar över den. Fejkskolan innehåller utvalda fall från radioserien Fejk (säsong 6) som är användbara i undervisningen. Avsnitten speglar sociala strukturer och normer utifrån klass, genus och etnicitet och visar hur populärkultur påverkas av - och påverkar - samhället.

Fejkskolan

Säsong 6. Vi belyser genushistorien med hjälp av film, musik, tidningar, bilder, tv- och radioprogram från 1920-talet och framåt. På ett bildande och underhållande vis speglas hur olika kulturyttringar både dokumenterar sin samtid och reflekterar över den. Med "aha och haha" åskådliggör programledaren Anna Charlotta Gunnarson hur förutsättningar pendlat och bilder förändrats. I varje avsnitt bjuder hon även in två populärkulturella spanare som utsätts för den avslöjande "fördomsprofilen".

Fejk

Syftet är att träna förmågan att förstå och värdera historiebruk och historiemedvetande med fokus på genus. Genom att granska historiska källor och normer ur olika perspektiv ställs frågor om förändringsprocesser och historiesyn.

Fejkskolan tittar på varför ensamhet jämt sätts i relation till tvåsamhet. Hur syns det här i realityserier? Och hur bröt ungdomsprogrammet Bullen ny mark för 1980-talets tonårspojkar. Fejkskolan funderar på hur romaner som “På drift” och “Bridget Jones dagbok” har skildrat livet på solokvist för kvinnor och män.

Fejkskolan : Singellivet

Singellivet

Fejkskolan tittar på vilket svängrum roliga kvinnor och män har haft under 1900-talet fram till i dag. Vem har skrivit manus och hur har rollerna utformats? Vem har skrattat, vem har inte skrattat? Fejkskolan minns också decenniet där manliga komikergäng totaldominerade radio- och tv-tablån och hittar rolig historia om roliga historier.

Fejkskolan : Humor

Humor

Fejkskolan tittar på varför den manliga kroppen har värderats utifrån muskler och den kvinnliga från bröst och midja. Hur kommer det sig att vi skrattar åt den nakna manskroppen? Och vad hände med heteromännens självbild när popstjärnan Samantha Fox kom ut ur garderoben?

Fejkskolan : Kroppen

Kroppen

Fejkskolan djupdyker i begreppet historiskt bagage. Vilket arv bär artisten Sofia Jannok när hon kliver ut på scen och vad skulle hända om kollegan Lars Winnerbäck övertog hennes kläder? Dessutom undersöker vi melankolins höga status i kultursvängen och frågar oss varför Annika Norlin gärna ser arg ut på bild.

Fejkskolan : Allvar

Allvar

Programledarna tar en check på historiens rullstols-stereotyper i film och litteratur. Från typiska åka-ut-genom-fönster-scener i komedier till skräckskildringar fram till idag. Fram träder ett mönster - rullstolsburna är sällan med av en slump. Fejkskolan berättar även om ordens betydelse och ger förklaringar kring begreppen funktionsnedsättning, funkofobi och spegling.

Rullstolsburna i böcker och film

Fejkskolan tittar på varför det tar 76 år innan en kvinna kammar hem priset Årets bild. Vem har dokumenterat och gett oss perspektiv på världen och varför har så få kvinnor skickats till fronten med kameran runt halsen? Och vilken roll spelar gitarren på kända rockfoton och hur vände reklamvärlden normerna runt rakhyveln till sin egen fördel?

Fejkskolan : Bilden

Bilden

Fejkskolan tittar på gänget genom historien. Vilka har känt sig manade att starta band, vem har stått i kulissen och vem har kommit och stört? På 1990-talet myntades begreppet Lilla Smurfans princip, om att många kända populärkulturella gäng består av flera killar och en enda tjej. Och hur har groupien beskrivits i låtar och artiklar?

Fejkskolan : Gänget

Gänget

Programledarna bläddrar i gamla modemagasin och söker bland klipp för att ta reda om det verkligen stämmer att Naomi Campbell var den första svarta supermodellen. Så står det ofta i texter än i dag. Fejkskolan kikar närmare på historiska startpunkter, begreppet colorism och tar reda på om det kanske bara har funnits plats för en brunhyad modell i taget i den västerländska modeindustrin.

Afrofobi - vittvättad catwalk

Fejkskolan tittar på varför det har varit så vanligt med stora åldersskillnader mellan kärlekspar på film. Varför får grånade herrar fortsätta spela hjältar när jämnåriga kvinnor hänvisats till tantroller? Och hur kunde krogarna förr ha inträdesregler som diskriminerade killarna - "Hon 20 - han 23"? Varför har samhället tänkt att tonårspojkar kunnat slåss för sitt land men inte ta en öl på puben?

Fejkskolan : Åldern

Åldern

1974 träffades Rolling Stones-stjärnan Mick Jagger och Leni Riefenstahl, Hitlers favoritfilmare. Vad drev honom? Varför ville superkändisarnas superkändis så gärna posera med nazisternas egen historieberättare på ett fotografi 1974? Kan kvinnan bakom "Viljans triumf" bli förlåten, till exempel i feminismens tecken? Fejkskolan tittar närmare på historiebruk, på hur man kan gå till förstahandskällor och historiska källor. Vad är image och propaganda? Hur påverkas konstnärer, politiker och andra makthavare? Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva tittar på hur kända människor skildras.

När Jagger mötte Riefenstahl - image med hjälp av stjärnor

Den finns ingen exakt gräns mellan sociala medier och konst. Båda kan provocera, luras, berätta historier och politisera. Fejkskolan berättar här bland annat historien om tjejen som tog tillbaka sina kidnappade bilder från nätet, där de lagts ut på porrsidor under det påhittade namnet Lilla Lovis. Själv skapade hon då en artist med provocerande låttexter som ofta handlar om sex. Namnet? Hon kidnappade tillbaka det med: Lilla Lovis. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva utforskar och källforskar kring etiska och konstnärliga förhållningssätt, kring feminism och ultranationalism. När är något konst? När är det konceptuell konst, forumteater, installation eller performance? När blir något sexism eller rasism? Vilka värden är ok? När är censur ok?

Konst som lurendrejeri - politik, satir och samhällsdebatt

Stereotyper och fördomar står i centrum när Fejkskolan tittar närmare på bilden av Asien i västvärlden. 1963 tände den buddistiska munken Thich Quang Duc eld på sig själv. Protesten mot regimen i Sydvietnam väckte omvärldens fasa. Men i Saigon var reaktionen iskall. Madame Nhu, landets första dam, kallade aktionen för "grillfest". Men medan uttalandet väckte avsky fascinerades västvärlden av henne och hennes vackra klänningar och moderiktiga frisyrer. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva utgår från fotot på omslaget till Rage Against The Machines album från 1992. Varför gav amerikanerna henne namnet "The Dragon Lady"? Var det en asiatisk nidbild? Hur ska vi förhålla oss till en diktatur? Till en frihetskamp?

Drakdamen och munkarna - protester och fördomar

Ett av skälen till att musikfilmen "Saturday Night Fever" blev så klassisk var att den sades bygga på en sann historia. Arbetarkillen Tony sålde målarfärg på dagarna och var dansande discokung på natten. Den byggde på ett stort uppslaget reportage i klassiska New York Magazine. Tjugo år senare avslöjade författaren Nik Cohn att han bara hittat på alltihop. Fejkskolan tittar närmare på falska nyheter, fake news. Vad är sant, vad är osanning? Får man skriva vad som helst? Får man fejka? Vad är redaktionella texter? New journalism? Och vem har ansvaret när vi publicerar oss, en ansvarig utgivare? Du? Hur ska vi förhålla oss till konspirationsteorier? Eller är de i sin tur bara ett påhitt? Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva reder ut.

Du sökte efter "Fejkskolan"