Hur var det att leva i Irak under FN:s sanktioner mot landet? 1991 skulle Yusra Moshtat föda sitt första barn i Irak. Gulfkriget var precis över, landet låg på många håll i ruiner och FN hade uppmanat världens stater att bryta alla ekonomiska kontakter med Irak för att få Saddam Hussein på fall. Det fanns inga läkare, ingen medicin och det enda sjukhus som Yusra kunde vända sig till när hon skulle föda var ett sjukhus för skadade soldater. Vi hör Yusras berättelse och får av professor Per Cramér en bakgrund till hur FN:s sanktioner fungerar. Dessutom berättar Christian Lagerlöf om sina erfarenheter av att arbeta med bistånd i länder som utsätts för sanktioner. Programmet anknyter till artikel 41 i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter.

Bildningsbyrån - mänskliga rättigheter

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna instiftades 1948. I olika reportage gestaltas och exemplifieras här deklarationens 30 artiklar. Dessutom medverkar experter från Raoul Wallenberg-institutet som ger fördjupad kunskap om bakgrunden och förklaringar till de olika artiklarna.

Programserien om mänskliga rättigheter har för avsikt att ge kunskap om de mänskliga rättigheterna genom att gestalta och exemplifiera artiklarna i FN:s allmänna förklaring. Denna folkbildningssatsning kan användas som en grundkurs i ämnet.

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Bildningsbyrån – tänka mot strömmen

Bildningsbyrån - matematik

Bildningsbyrån - rymden

Bildningsbyrån - ordförrådet

Bildningsbyrån - finans

Bildningsbyrån - politiska tänkare

När andra världskriget slutade och koncentrationslägren öppnades spreds chocken över hela världen. Det blev startpunkten för instiftandet av FN och för den deklaration om de mänskliga rättigheterna som antogs 1948. 
Per-Axel Janzon har rest till FN i New York för att ta reda på hur deklarationen kom till.

Aldrig mer!

"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap."

Den första artikeln i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter kan verka svår att förstå. Har verkligen ett gatubarn i Rio samma rättigheter som en svensk fjärdeklassare från Danderyd? Och hur kan vi vara så säkra på att alla människor fötts med både förnuft och samvete? 

Vi tar upp de två första artiklarna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948. Det handlar också om människans värdighet.

Född fri

"Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet." Vi resonerar kring samhällets roll i att upprätthålla den tredje artikeln i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Och vilka rättigheter har och vilket skydd finns för brottsoffer och vittnen?

Brottsoffer - liv, frihet & säkerhet

Under slaveriets storhetstid skeppades omkring tio miljoner människor över Atlanten. Människorättsorganisationer menar att det idag finns dubbelt så många slavar som det gjorde då. Historikern Dick Harrison berättar om Sveriges roll i slavhandeln, Fredrik Larsson som arbetar för organisationen International Organisation of Migration i Kiev berättar om deras arbete, och så hör vi en ung kvinnas skakande berättelse om livet som offer för människohandel.

Slaveri - igår och idag

I USA har The ticking bomb argument framförts till försvar för de så kallade förstärkta förhörsmetoder som har tagits i bruk i kriget mot terrorismen. Tanken är att myndigheterna tillåts använda tortyr för att få fram nödvändig information för att kunna stoppa terroristdåd. Elin Jönsson talar med den amerikanske juridikprofessorn Alan Dershowitz som förespråkar den här hållningen, och Europarådets kommissionär Thomas Hammarberg som förklarar varför förbudet mot tortyr måste vara absolut. Elin träffar också Zelim från Tjetjenien som berättar om sina erfarenheter av att utsättas för tortyr, och Brita Sydhoff på International Rehabilitation Council for Torture Victims som arbetar i över hundra länder med att rehabilitera människor som utsatts för tortyr.

Ingen får utsättas för tortyr

Den sjätte artikeln i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter handlar om rätten att erkännas som person. Det är en rätt som inte är självklar för de personer som lever i Sverige utan personnummer eftersom man bara rätt till sjukvård här om man har ett personnummer. Minst 15 000 personer lever gömda idag och så kallade papperslösa flyktingar har liten eller ingen möjlighet att få den vård de behöver. Sverige har blivit hårt kritiserat av FN-rapportören Paul Hunt för att sjukvård inte behandlas som en mänsklig rättighet. 
Vi besöker Rosengrenska stiftelsens mobila vårdcentral som erbjuder vård och information för gömda och papperslösa flyktingar. Vi träffar sjuksköterskan Anne Sjögren som berättar om verksamheten och patienter som besöker vårdcentralen. 

Programmet anknyter till artikel 6 i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter.

Papperslös

Alla är lika inför lagen, alla har rätt till skydd mot diskriminering och alla har samma rätt till hjälp från sitt lands domstolar. Så står det i artiklarna sju och åtta i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Hur ser det egentligen ut här i Sverige? Behandlas alla lika av polis och domstolar? 

Vi möter Tomas Alsbro, som gick i personlig konkurs efter en rättegång mot sitt försäkringsbolag, och Essa Sock, som bötfälldes för att han stod upp på bussen. Kan man tala om likhet inför lagen när den ena parten har näst intill obegränsade resurser? Och hur förhåller sig polis och domstolar till människors etnicitet? 

I många länder får den som blir diskriminerad sitt fall prövat i domstol men i Sverige har vi istället ett system med diskrimineringsombudsmän. Då fallen aldrig prövas i rätten innebär det att det ofta inte utreds vad som egentligen har hänt. Kan man då säga att den som blivit diskriminerad har fått den hjälp av landets domstolar som han eller hon har rätt till? 
Simba Adden berättar vad som hände när han anmälde sina arbetsgivare till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. 
Programmet anknyter till artiklarna 7 och 8 i FN:s allmänna förklaring om de allmänna rättigheterna.

Likhet inför lagen

"Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas." Den svenska polisen och åklagarmyndigheten har strikta regler som måste följas när de misstänker någon för brott. Håkan Hallbäck vid polisutbildningen på Växjö universitet, redogör för de här reglerna, och åklagaren Sandra Rohdin berättar hur hon fattar beslut om att anhålla en person. Dessutom träffar vi Britt-Marie Lundberg som är byråchef hos Justitiekanslern - den myndighet som betalar ut skadestånd till den som suttit häktad men inte blivit fälld för något brott. 

I Örkelljunga i Skåne finns ett av Migrationsverkets förvar för flyktingar som ska avvisas från landet. Vi träffar Farid från Afghanistan och tar reda på vad som legat till grund för Migrationsverkets beslut att hålla honom i förvar.  

Dessutom berättar Guantanamogruppen i Malmö om sin verksamhet. 

Programmet anknyter till artikel 9 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Ingen får godtyckligt anhållas

Alla som anklagas för ett brott har rätt till en offentlig förhandling inför en opartisk domstol. Men hur öppna kan vi vara i en värld som hotas av terrorister? 

Trots att han bott i Sverige länge har Hassan Assad blivit nekad svenskt medborgarskap med hänsyftning till rikets säkerhet - något han inte kan försvara sig mot eftersom han inte får veta vad han anklagas för. 
Vi träffar Hassan Assad och diskuterar hur kriget mot terrorismen påverkar den enskildes rättssäkerhet. I studion får vi besök av Karol Nowak från Raoul Wallenberg-institutet i Lund, som resonerar kring vilken öppenhet vi kan kräva om vi både vill respektera de mänskliga rättigheterna och bekämpa terrorism. 

Programmet anknyter till artiklarna 10 och 11 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Rättssäkerhet

FN:s förklaring om mänskliga rättigheter säger att ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i privat- och familjeliv. Men vad är det egentligen som händer när samhället griper in och omhändertar barn? Socialtjänsten ska se till barnets bästa men kritiseras både när de ingriper och när de inte gör det. 
Vi träffar Elias Markewärn, aktiv i föreningen Samhällets styvbarn, som vanvårdades när han bodde på fosterhem, och Youssef Dhouibi, som själv gick till socialen och krävde att bli omhändertagen när han var sexton. 
Christin Johansson, ordförande för socionomernas fackförbund SSR, berättar om socialarbetarnas arbetsvillkor och hur det påverkar deras utredningar, och advokat Ghita Hadding Wiberg berättar hur det går till då länsrätterna ska besluta om ett barn ska omhändertas eller inte. 
Dessutom talar ekonomihistorikern Urban Herlitz om förhållandet mellan familj, stat och mänskliga rättigheter. 

Programmet anknyter till artikel 12 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Familjens helgd

Enligt artikel 14 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har alla rätt att söka asyl i ett annat land än sitt eget. Just nu är 20 miljoner människor på flykt i världen; de flesta i Afrika och Mellanöstern. Under 2007 kom 36 000 flyktingar bara till Sverige och ungefär hälften av dem fick stanna. 
Vi möter Whrismin och Asset och hör deras berättelse om den långa vägen till frihet i Sverige. De kommer från Afghanistan respektive Tjetjenien, möttes på universitetet i Moskva och fick två söner tillsammans. På grund av krigen i deras hemländer splittrades familjen och deras enda utväg var att på varsitt håll försöka fly till Sverige.

Rätten att byta land

Enligt artikel 15 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna slås fast att alla människor har rätt till en nationalitet. Trots det lever det människor över hela världen som saknar medborgarskap i ett land. Flest statslösa finns i Mellanöstern, där det oftast rör sig om palestinier som tvingades lämna Palestina i samband med kriget som uppstod efter staten Israels bildande 1948. Vi träffar några av de statslösa palestinier som bor papperslöst i Malmö. 
Det är också en mänsklig rättighet att fritt välja var man vill bo, inom statens gränser. Vi följer med till Ryssland där det under Sovjettiden var omöjligt och straffbart att byta bostadsort. Trots att den tiden är över lever spåren av bostadspolitiken kvar, med tvångsmässig registrering av medborgare och stängda städer som man inte kan besöka utan myndigheternas tillåtelse. 

Programmet anknyter till artiklarna 13 och 15 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Statslös

Det är en mänsklig rättighet att fritt få välja vem man vill leva tillsammans med. Trots det står tusentals ungdomar i Sverige inför hotet att bli bortgifta mot sin vilja. 
Vi träffar Furat, en av många som fått slåss för rätten att själv bestämma vem hon vill leva med. Hon har flera gånger varit rädd att hennes pappa skulle slå ihjäl henne. 
Pernilla Ouis, lektor vid Malmö högskola, har skrivit en rapport om hederskultur och sexuella övergrepp för Rädda Barnen - en rapport som Rädda Barnen valde att censurera. Vi hör henne berätta om tvångsäktenskap i Sverige och internationellt. 
Vi träffar också Nigar Ibrahim och Edison Yakob från Sharaf Hjältar - en förening för män som är uppväxta i hederskulturer men vill bryta med den traditionen. 
Dessutom berättar Mickael Thörn från Länsstyrelsen i Västra Götaland om åldersreglerna för äktenskap i Sverige. 

Programmet anknyter till artikel 16 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Det frivilliga äktenskapet

Artikeln om äganderätt i FN-förklaringen om de mänskliga rättigheterna kom, liksom de andra, till som en reaktion på övergreppen under andra världskriget. När nazisterna berövade den judiska befolkningsgruppen deras ägodelar, var det ett sätt att frånta dem makten över livet och framtiden. Vi möter Aron Krakowiak, vars familj flydde från Polen under andra världskriget. 

Här i Sverige är marken som används för renskötsel en besvärlig fråga. Rennäringslagen skrevs om i början av sjuttiotalet och innebär att det i Tornedalen är länsstyrelsen som delar ut de tillstånd för renskötsel som ger uppfödarna tillgång till marken. Vi möter Bosse Sunnas, vars familj förlorade rätten att bedriva renskötsel i och med den nya lagen. Vi möter också Bosses son Anders som är konstnär och blivit mycket påverkad av familjens kamp för sina rättigheter. 

Programmet anknyter till artikel 17 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Rätten till egendom

Är fundamentalistiska religiösa grupper ett hot mot religionsfriheten? I England har ärkebiskopen av Canterbury startat en debatt genom att föreslå att de muslimska shariadomstolarna skulle accepteras som en del av brittisk lag. 
Vår reporter Per-Axel Janzon besöker moskén Leyton Mosque där en av Englands fundamentalistiska islamister är verksam som imam: dr Sihaib Hasan. Han träffar också Maryam Nawazi, som startat en förening för de som lämnat sin muslimska tro - Council of ex. muslims, Abdurahman Jafar som är advokat och talesman för Muslim Council of Britain, Ed Husain och Majid Nawaz som upplevt stora problem sedan de hoppade av den extrema, islamistiska sekten Hizb ut Tahrir, Reem Maghribi som är chefredaktör för den arabiska kulturtidskriften Sharq, samt Soraya som utsatts för rättsövergrepp i religionens namn, i sitt hemland Iran.

Religionsfrihet

Vad händer med människor som inte får ge uttryck för sina åsikter? Vi möter Mitra Lager som under många år kämpade för demokrati i Iran. Hennes liv blev med tiden omöjligt och hon bor nu sedan många år i Sverige. Vi hör henne berätta om sina erfarenheter från Iran och hur hon påverkades av att kämpa för yttrandefrihet utan att någonsin nå fram. Vi får också höra stycken ur Mitras självbiografiska bok "Gud vill att du ska dö". 

Programmet anknyter till artiklarna 19, 20 och 21 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Yttrandefrihet

Alla har rätt till en fungerande bostad och en rimlig levnadsstandard, men på många håll är det på sin höjd en ambition. Vi möter Gösta, som de senaste fyra åren vaknat på Ströget i Köpenhamn om morgnarna, och en familj som lever på ett vandrarhem i utkanten av Malmö. Vi besöker också Mettan Baltze, som ägnar sin fritid åt att hjälpa människor i deras kontakter med Försäkringskassan och de sociala myndigheterna. 
Christina Jonsson, forskningschef på Raoul Wallenberg-institutet i Lund, förklarar bakgrunden till de sociala och ekonomiska rättigheterna. Hon menar att vi borde prata om rätten till arbete och bostad på samma sätt som vi talar om rätten till yttrandefrihet och opartiska domstolsförhandlingar. 

Programmet anknyter till artiklarna 22-25 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Ekonomisk och social trygghet

Enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna ska alla ha rätt till utbildning och kultur. Deklarationen säger också att utbildning ska syfta till att utveckla personligheten och stärka respekten för mänskliga rättigheter. Vi besöker Särvux i Malmö där man tagit fasta på detta i kursen "På väg mot arbete", en av få utbildningar för personer med intellektuella funktionshinder. 
Hur viktig är egentligen rätten till kultur? Vår reporter Thomas Thorén söker svaret på Sevedsplan i Malmö, där några ungdomar hjälpt till att smycka en förfallen fontän, och i Burma, som konstnärsparet Åsa Ståhl och Erik Sandelin berättar om. 

Programmet anknyter till artiklarna 26 och 27 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Utbildning och kultur

Redan på tjugotalet talades det om barns rättigheter, men det var inte förrän 1989 som FN antog Barnkonventionen. Vi träffar Simone Ek, som var chef för internationella Rädda Barnen under 1980-talet, och som påbörjade arbetet med konventionen redan 1979. 

Det har funnits internationella avtal för hur krig får föras i 150 år men ändå ökar antalet civila offer i krig för varje år. Vi träffar Wissam El Khatim, som flytt från ett krig där hon förlorade sin sexårige son, och Nathalie Wroblewski, som arbetar med folkrättsfrågor på Röda Korset. Röda Korset var initiativtagare till de så kallade Genèvekonventionerna. 

Programmet anknyter till Barnkonventionen och Genèvekonventionerna.

Bildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Sanktionsmöjligheter

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Spelet bakom kulisserna

Den undangömda transhistorien

Daniel Thomsson, officer - Mali 2019

Per-Gunnar Dolk, stabskompaniet - Bosnien 1992

Fredrick Federley gråter i talarstolen

Döden bakom galler

Göran Persson dansar med kossan Doris

De sista mililtärerna lämnar ön

Postnummer inom svensk hiphop

Lappskattelanden och deras innehavare

Bildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Sanktionsmöjligheter

Om programmet

Pedagogiskt materialPedagogiskt syfte

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Spelet bakom kulisserna

Den undangömda transhistorien

Daniel Thomsson, officer - Mali 2019

Per-Gunnar Dolk, stabskompaniet - Bosnien 1992

Fredrick Federley gråter i talarstolen

Döden bakom galler

Göran Persson dansar med kossan Doris

De sista mililtärerna lämnar ön

Postnummer inom svensk hiphop

Lappskattelanden och deras innehavare