Poddar

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Reseprogram

Svenskt teckenspråk

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Gen Z

Nationella minoriteter

Väck läslusten

Orka plugga

Språk

Syntolkat

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Skolan har i uppdrag att förmedla en gemensam värdegrund om alla människors lika värde. Men hur når man dit? Hur kan pedagoger arbeta för att bryta invanda mönster, och hur förmedlar man kunskap till någon som varken kan läsa eller skriva? Vi träffar Lotta Björkman på Rytmus musikgymnasium, Irene Emanuellson på Studieförberedande centrum, och Marie Ahlén på Kärralundsskolan. De har alla olika metoder för att få sina elever att använda värdegrunden i praktiken.

Bildningsbyrån - ledarskap

Ledare förekommer nästan överallt - inom politiken, företaget, idrottsföreningen och till och med i familjen. Men hur är man en bra ledare? Hur kan man erövra makt? Och hur påverkas man av att ha makt - eller av att inte ha någon? Vi tar upp ledarskap ur ett samhällsperspektiv - det handlar om såväl politiskt ledarskap som ledarskap inom näringsliv och det civila samhället. Programmen bygger på levande exempel där människor och livsöden exemplifierar ledarskap utifrån utgångspunkterna makt, ansvar, engagemang och påverkan. Vi vill inspirera till att se den egna rollen i det ömsesidiga beroendet mellan ledaren och den som leds och ger bland annat exempel på härskartekniker, engagemang som skapar en rörelse och hur hovnarren av idag utmanar den som har makt.

Bildningsbyrån - matematik

Bildningsbyrån - rymden

Bildningsbyrån - ordförrådet

Bildningsbyrån - finans

Bildningsbyrån - politiska tänkare

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Bildningsbyrån – tänka mot strömmen

Många chefer skulle säkert vilja ha en magisk stav som de bara behövde vifta med för att få personalen göra som de vill. En sådan stav har dirigenten. Har ledare i allmänhet något att lära av hur dirigenten utövar sin makt? Och hur är det att jobba för en chef som i princip är allsmäktig? Per-Axel Janzon besöker Helsingborgs symfoniorkester för att lära sig mer om det inte alltid helt konfliktfria förhållandet mellan en dirigent och hans orkester. Vi träffar musiker, orkesterns chefsdirigent Andrew Manze samt dirigenten Per-Otto Johansson som arbetar både i Tyskland och i Sverige.

Vad är en bra ledare?

Ett sätt att erövra makt är att osynliggöra en person, men det finns många fler härskartekniker. Det går att lära sig att identifiera härskartekniker och det finns användbara motstrategier. Elaine Bergqvist är retorikkonsult och specialiserad på just härskartekniker. Hon tittar på hur människor kommunicerar och delar in härskarteknikerna i sju huvudkategorier. Att bli medveten om de olika härskarteknikerna gör det lättare att identifiera dem och det finns användbara motstrategier att ta till. Stig Björn Ljunggren är statsvetare, författare och politisk analytiker. Han har sett många exempel på härskartekniker inom svensk politik.

Härskartekniker

Det finns tillfällen när ledare upplever ett misslyckande och hamnar i en känsla av vanmakt. Vi möter en rektor, en politiker och en psykolog som känner till situationer som skapar vanmakt, men som också vet något om hur det går att förändra sin situation. Samtidigt som Elisabeth Almér blev rektor på Vårfruskolan i Lund sjönk elevantalet markant och hon blev tvungen att avskeda personal. Elisabeth upplevde en så ansträngd situation att hon fick be om hjälp. Med handledning kunde hon lära sig att inte ta problematiken personligt. När officeren Thomas Lantz på 90-talet började som kommunpolitiker i Ystad pekade han till en början med hela handen. Idag har han lärt sig att allt inte måste bestämmas genast och att uppskatta den demokratiska processen. Psykologen Birgitta Ahltorp som är specialist på arbetslivets psykologi menar att konsten att hantera vanmakt är att hålla isär vad som är reaktioner på den funktion man har som ledare och på den människa man är.

Vanmakt

Det finns människor som får saker i rörelse. Men att sätta stenen i rullning är svårt, särskilt om man vill förändra världen. Så, vilka är det som genom sitt engagemang kan skapa en hel rörelse? För lite drygt två år sedan var 18-årige Anton Abele med om en händelse som förändrade hans liv. Dödsmisshandeln av en 16-årig pojke fick honom att starta en Facebook-grupp som så småningom utvecklades till föreningen Stoppa Gatuvåldet. Idag satsar Anton Abele på en politisk karriär och kandiderar till riksdagen. Rick Falkvinge är 38 år och ledare för Piratpartiet. När han lanserade projektet 2005 trodde många att det bara var en ploj. Det skulle ta tre år innan partiet fick någon riktig framgång. Ekonomen och författaren Kjell A Nordström menar att det kan vara bra att ha en hysterisk karaktär om man vill starta en rörelse men att karisma inte har riktigt samma betydelse som den har haft tidigare. Budskapet är viktigare är budbäraren.

Inspirerande engagemang

Kan en konstnär vara en ledare genom att påverka publikens åsikter med sin konst? Måns Wrange, konstnär och rektor på Kungliga Konsthögskolan, har länge varit intresserad av konst och opinionsskapande. Han menar att det finns få exempel där ett enda verk skapat en märkbar förändring utan att konst oftast skapar förändring på längre sikt. Måns Wrange står bakom projektet "Medelmedborgaren" där han istället för att skapa opinion genom konsten, väljer att göra konst av opinionsskapandet. Vi möter också Dror Feiler, en av konstnärerna bakom installationen "Snövit och sanningens vansinne" som angreps av den israeliske ambassadören när det ställdes ut år 2004, och den nyutexaminerade konstnären Oscar Guermouche. Hans verk "Vi vill åka till Moskva" censurerades i Ryssland och väckte starka känslor hos publiken när det ställdes ut i Kalmar.

Opinionsskapande konst

Hur hanterar en ledare tillit, lydnad och livsfara? Vi tittar vi närmre på det militära ledarskapet som bygger på kunskaper om vad som händer med människor och grupper i pressade och direkt livshotande situationer. Vi möter 24-åriga Paloma Blanco, som läser till officer vid Karlbergs Försvarshögskola, major Patrik Råberg som undervisar i ledarskap och Gerry Larsson, professor i psyklogi som forskar och undervisar i militärt ledarskap, stress och krishantering. Gerry Larsson menar att det finns en fundamental skillnad mellan det militära och den civila världen. I det civila vill man kanske hellre jobba med verksamheten, med patienter eller elever; att vara chef ses mer som något byråkratiskt nödvändigt ont. För officerare däremot är ledarskapet det viktiga, att få leda andra och att göra det i svåra lägen.

Den militära ledaren

Vad är hemligheten bakom ett anligt ledarskap? Mycket av det som traditionell ledarskapsfilosofi handlar om som tydlighet och måluppfyllnad kan vara svårt att kombinera med en andlig ledarroll. Vi träffar den tidigare ärkebiskopen K.G. Hammar som menar att det inte går att vara alltför tydlig och att det inte finns något entydigt mål att nå. Istället bör det andliga ledarskapet inspirera till diskussion och reflektion och vara öppet istället för föreskrivande. Svenska kyrkan har ett tolerant ledarskap för att man vill vara en kyrka för alla säger K.G. Hammar. Men hur är det i praktiken? Hur löser kyrkan sina egna konflikter? På Arbetsmiljöverket är Svenska kyrkan en ökänd arbetsgivare. Vi träffar också Daniel Norburg, huvudpastor i den frikyrkliga Immanuelskyrkan i Malmö, som anser att andligt ledarskap är något man får från Gud, och följer med på gudstjänst i Öresundskyrkan.

Fåraherde?

Hur påverkas man av att ha makt? Vi möter Kristina Axén Olin, tidigare finansborgarråd i Stockholm, som avgick från sin post då ansvaret blev för tungt att bära. Makten gjorde henne ofri och hon tror inte att någon blir fri som har makt eftersom det innebär att ta ansvar. Trots det saknar hon makten varje dag. Göran Johansson, före detta kommunstyrelseordförande i Göteborg, definierar makt som en möjlighet att uträtta saker med hjälp av förtroendet hos sina anställda. Han menar att makt ger frihet att göra något åt det man brinner för, men att makten också begränsar. Alf Rehn, professor i företagsekonomi och en av författarna till boken Makt, menar att folkhemsidén, idén om lagom och att vi tror att vi kan prata om allting, gör att Sverige har en konfliktfylld relation till makt. Eftersom makt innehåller frågor om kontroll står den i motsättning till vår kulturs idé om individens fria vilja.

Att ha makt

Det är i de sociala medierna som de politiska partierna skall vinna sina väljare. Men hur ska partiledarna bära sig åt för att komma i kontakt med väljarna och dessutom vinna valet? Vilka partiledare regerar på nätet? Hur går det till när de bygger sina relationer? Vi möter bland annat Britt Stakston, kommunikationskonsult på reklambyrån JMW, Ulrika Ingemarsdotter, ansvarig för sociala medier på Centerpartiet, Peter Johansson, känd som den socialdemokratiske bloggaren Röda Berget, Johan Ulvenlöv, ansvarig för bloggkontakterna för Socialdemokraterna och mediestrategen Erik Jennische från Folkpartiet. De delar med sig av sina erfarenheter och tankar kring att arbeta med sociala medier och politik.

Att twittra sig in i maktens korridorer

På 1970-talet demokratiserades arbetslivet och hierarkierna plattades ut. Idag är det vanligt med platta organisationer där avståndet mellan ledaren och den anställde är kort. Men det finns också de som inte vill ha någon ledare alls. Hur fungerar det? Organisationen Ofog, som arbetar för en kärnvapenfri och demilitariserad värld, har ett 50-tal aktiva medlemmar men ingen styrelse. Alla beslut fattas genom konsensus, det räcker att en person motsätter sig ett förslag för att det ska stoppas. David Polfeldt, vd för dataspelsföretaget Massive Entertainment, försöker vara nära sina anställda men menar att det som vd inte går att vara nära vän med personalen. Han säger att det är viktigt för en chef i en platt organisation att vara ödmjuk och förstå att ens uppgift inte handlar om att bevaka och utöva makt. Per-Hugo Skärvad, docent i företagsekonomi, säger att i en platt organisation behöver chefen vara mera stödjande och inspirerande snarare än att peka med hela handen, men att det är viktigt att den som leder inte hamnar i medarbetarnas händer.

Vem leder i en platt organisation?

Inom litteraturen talas det ofta om två sorters motivation: inre och yttre motivation. Den yttre utgörs av faktorer som belöningar och bestraffningar, medan den inre mer handlar om individen och hur man trivs med sitt arbete. Som ledare kan man alltså motivera sina medarbetare genom att dem högre lön eller genom att se till att de tycker om sina arbetsuppgifter. Men vad kan vara drivkraften för den som leder? Vi träffar Karin Silva som är föreståndare för Öjersjöhemmet, ett kollektivboende för personer med missbruksproblem. Hon menar att hennes motivation kommer från att se att en förändring är möjlig och att det skapar en lust att fortsätta driva på den förändringen. Michael Nilsson, professor och specialistläkare i rehabiliteringsmedicin och neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, förklarar hur hjärnan fungerar och hur man kan jobba med den för att bli mer motiverad.

Motivation och drivkrafter

Vad betyder folkets röster i Ryssland? Hur ser relationen mellan makten och folket ut? Vår reporter Elin Jönsson har besökt Moskva där en trafikolycka i februari har väckt en våg av protester mot elitens maktmissbruk. Organisationen Golos arbetar med att övervaka regionalvalen i Ryssland och har som uppgift att se till att varje enskild röst beaktas. Golos chef, Liliya Shibanova, menar att valfusket har brett ut sig de senaste åren och att oppositionen får allt svårare att höras. Analytikern och debattören Leonid Sedov har gjort undersökningar som visar att ryssarna upplever att de inte har något inflytande utanför den egna familjen. Två tredjedelar av folket anser att deras röster inte påverkar landets politik. Sedov menar att anledningen till att de ändå röstar är ett arv från Sovjettiden då valen var ett test av medborgarnas lojalitet. Vad är det då som gör att människor tycker att deras röster spelar roll? Bo Petersson, professor i globala studier, menar att det måste finnas en känsla av sammanhållning, en förvissning om att rättssamhällets förutsättningar uppfylls och att lagar och förordningar följs. I Ryssland är det nu många som fruktar att terrordåden i Moskvas tunnelbana ska förskjuta den färska kritiken mot maktstrukturen mot en yttre fiende - terrorismen.

Vad är en röst värd?

Hur går det till att få ett chefsjobb? Räcker det med att skicka in en bild, uppfylla det slitna uttrycket resultatorienterad och ha en god kommunikativ förmåga eller måste man dessutom vara lik den som rekryterar? Vi träffar rekryteringskonsulten Arne Nordström på headhuntingföretaget K2 Search. Där är en del av rekryteringsprocessen ett personlighetstest där kandidaten får ta ställning till ett antal påståenden. Men testet väger för det mesta inte tyngst i en rekrytering. Bra referenser och det intryck man ger under intervjuer är viktigare. Sofie Ljungmar läser på Ekonomihögskolan i Lund och har varit inriktad på att bli ledare sedan hon var fyra. Hon deltar i Leadership Academy som riktar sig till dem som är aktiva i studentföreningar och vill använda det engagemanget för att utveckla sina ledaregenskaper. Vi träffar även Hans Börje Andersson som håller på att rekrytera en kommunstrateg i Ängelholm, och Niklas Åklund som headhuntades till sitt jobb på World Trade Center i Malmö.

Huvudjägarna anfaller

Ledarskapet i ideella föreningar har varit något helt annat än ledarskapet i företag. Apostolis Papakostas, professor i sociologi, har studerat organisationsstrukturen i ideella föreningar. De nordiska länderna har haft ett ovanligt aktivt föreningsliv med stora folkrörelser som nykterhetsrörelsen, fackföreningarna och kvinnorörelsen. Grundläggande i alla dessa var att medlemmarna hade ett stort inflytande över organisationen och var med och bestämde det mesta. Idag håller det på att förändras i och med framväxten av föreningar som saknar medlemsbas. Vi möter Ludvig Lindström som grundat föreningen Charity International. Charity är toppstyrt; det är bara de tre styrelsemedlemmarna som har rösträtt. Resten är stödmedlemmar och bidrar med pengar men har inget formellt inflytande. Greenpeace är också en hierarkisk organisation. Mads Flarup Christensen förklarar varför Greenpeace i Norden inte har några medlemmar - bara bidragsgivare.

Toppstyrd och ideell

Det ställs stora krav på den som leder barn- och ungdomsidrott och ändå arbetar de flesta idrottsledare ideellt. Christel Gröndahl i Göteborg är projektledare för "Fotbollslek för yngre tjejer" och tränar även ett av fotbollsklubben Azaleas pojklag. Fotbollsleken låter flickor från förskoleklass till trean pröva på fotboll under lekfulla former. Det handlar inte bara om fotboll på träningen för Azaleas pojklag. Det handlar också om muskler, skador, kost och psykologi. Laget tränar bara tre gånger i veckan eftersom man tycker att det är viktigt att killarna också har tid för sådant som skolan, kompisar och flickvänner. Christel tycker att det är bra med alla föräldrar som ställer upp ideellt som ledare, men det krävs att de får utbildning. "Om man ska vara ledare för barn så behöver man ju veta hur barn funkar", menar hon. Hansi Hinic på Högskolan i Halmstad forskar om psykologiska aspekter på barns och ungas idrottande. Liksom Christel betonar han vikten av att känna till barns utveckling.

Idrottsledare

Vad innebär det att engagera sig i ett samhälle som blir alltmer toppstyrt? Hur mycket får engagemanget kosta? Det är inte lätt att engagera sig politiskt i Ryssland. Det vet Alexander och Seva som är medlemmar i organisationen Solidarnost. De arrangerar marscher och demonstrationer och försöker samla de som inte håller med om regeringens politik. Demonstrationerna planeras och genomförs med största försiktighet och pågår ofta inte mer än tio minuter, en kvart för att demonstranterna ska undgå polisen. Varvara Pakhomenko är människorättsaktivist och har de senaste åren ägnat sin tid åt Kaukasien. Det är ett av världens farligaste områden och varje gång Varvara öppnar munnen måste hon tänka på om någon kan gripas eller mördas på grund av det hon säger. Att uppmärksamma ett övergrepp kan leda till att personen som utsatts försvinner helt och hållet, säger hon.

Engagemang - till vilket pris?

Bara en av fyra chefer i Sverige är en kvinna. Vad innebär det då att vara kvinna och ledare när mannen oftast är norm? Och vad krävs för att ledare ska kunna utvecklas inom genusområdet? Salomeh Tafazoli arbetar som chef på Volvo lastvagnar och är prisad som en av Sveriges främsta unga kvinnliga ledare. Vi följer med henne under en helt vanlig arbetsdag. Barbro Dahlbom-Hall ger kurser och har skrivit böcker om ledarskap utifrån ett genusperspektiv. Hon menar att manliga och kvinnliga ledare bedöms efter olika måttstockar, att kvinnor granskas hårdare än män, och att det idag är viktigare att ge män genuskunskap. Ulf Tomner är fastighetschef på Statens fastighetsverk och deltar i en ledarskapsutbildning som handlar om att leda som man. Genusperspektivet har gjort att han förstår ledarskapsbeteende på ett tydligare sätt och lär sig se hur manligt dominerande mönster påverkar hur vi jobbar, umgås och utvecklas.

Den kvinnliga ledaren

I ett företag är det vinstintresset som är målet och relationen mellan chef och personal blir verktyget att nå dit, men i föräldraskapet är relationen målet i sig, säger psykologen Martin Forster, författare till boken "Fem gånger mer kärlek" som används på många föräldrautbildningar. Bildningsbyrån undrar om föräldrar behöver gå på kurs och läsa böcker för att lära sig ledarskap och få en bra relation till sina barn? Och vem är det som är projektledare i din familj? Vi tar med frågan till familjen Jonsson Sunnerås i Malmö. Gunilla Bergensten gav 2008 ut boken "Familjens projektledare säger upp sig". Enligt Gunilla överlåter nästan alla män, inklusive hennes egen, fortfarande ansvaret att leda och fördela arbetet i hemmet på sina kvinnor. Men varför blir det så? Idag erbjuder de flesta kommuner någon form av föräldrakurs. 13 föräldrar samlas på Videdalsskolan i Malmö för den sista träffen i en kurs för tonårsföräldrar. Vi träffar en deltagare.

Den goda föräldern

Lära för livet

Har humor som driver med makten en funktion? Och hur står det till med dagens politiska satir? Dick Harrison, professor i historia, berättar att det funnits satir så länge som det funnits skriftliga dokument. I äldre tider var det hovnarren som hade till uppgift att driva med de styrande, men idag är det främst journalisten som tagit hovnarrens roll. Aaron Israelson, chefredaktör på Nyheter24, är besviken på den svenska politiska humorn som han tycker känns mossig. "Politisk satir är väldigt, väldigt svår. Dels måste den vara kul för annars är det inte humor, och dels måste den vara väldigt initierad och kompetent annars är den inte politisk. Och svenska komiker är inte tillräckligt kunniga." Agneta Wallin satte 2009 upp showen "Svar på tal: genuspedagogisk stand up för verklighetens folk" som ett direkt svar på en debattartikel av Göran Hägglund. Agneta är i grunden skådespelare men har hållit på med ståuppkomik av och till i femton år. Hon och kollegan Lasse Nilsen har startat Lobbyn, en ståuppklubb som vill driva ståuppkomiken mot ett mer samhällsengagerat och politiskt håll.

Bildningsbyrån - ledarskap

Lära för livet

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Bildningsbyrån - ledarskap

Lära för livet

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte