Name: Bildningsbyrån - psykisk hälsa : "Lyckopiller" - frälsarkrans eller mardröm?
Uploaded: 2010-10-13T19:03:00.000Z
Duration: 29 min 19 s
Description: I början av 1990-talet revolutionerades psykiatrin av de nya antidepressiva medicinerna. Vi översköljdes stundom av rapporter om deras effektivitet, stundom av skräckberättelser från patienter som tagit dem. Idag är debatten mer lågmäld men det är fortfarande många svenskar som äter antidepressiva mediciner.

I början av 1990-talet revolutionerades psykiatrin av de nya antidepressiva medicinerna. Vi översköljdes stundom av rapporter om deras effektivitet, stundom av skräckberättelser från patienter som tagit dem. Idag är debatten mer lågmäld men det är fortfarande många svenskar som äter antidepressiva mediciner.

Bildningsbyrån - psykisk hälsa

Antalet psykiatriska diagnoser ökar. Har det blivit normalt att vara sjuk? Hur fungerar olika typer av behandlingar, som psykodynamisk terapi eller kognitiv beteendeterapi? Och hur behandlas alla dem som kommer till Sverige med trauman efter krig och tortyr? Psykisk ohälsa är för det mesta inget som är lätt att prata om. Genom levande exempel och egna reflektioner vill vi gestalta ämnet så att både möjligheterna och svårigheterna med olika behandlingsmetoder framgår.

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Bildningsbyrån – tänka mot strömmen

Bildningsbyrån - matematik

Bildningsbyrån - rymden

Bildningsbyrån - ordförrådet

Bildningsbyrån - finans

Bildningsbyrån - politiska tänkare

Var går gränsen mellan frisk och sjuk och vem har makten över sjukdomsbegreppen inom psykiatrin? Vi ställer frågan om det helt enkelt kan tillhöra det normala att vara psykiskt sjuk? Vi träffar Anneli Jäderholm och Christian Linde från kunskapscentrat Inre Rum i Göteborg som har erfarenhet av psykoser, samt sociologen Lars Fredén, ansvarig för Nordiska akademin för forskning om psykisk ohälsa.

Normalt att vara sjuk?

I alla tider har psykisk ohälsa varit en del av vardagen. Attityden till, och behandlingen av, psykiska sjukdomar förändras över tid. Vår reporter Per-Axel Janzon letar efter svar om sin mammas psykiska sjukdomshistoria. Inga Janzon blev inlagd på mentalsjukhus första gången 1949. Hon led av tvångstankar och ångest. Det skulle bli fler besök på sjukhuset. Inga behandlades med elchocker, insulin, barbiturater och brom. I oktober 1950 genomgick hon, 33 år gammal, en lobotomi. "Man visste inte bättre", säger professor emeritus Göran Eberhard, som tillsammans med professor emeritus Carl Gerhard Gottfries medverkar för att försöka förklara Inga Janzons sjukdomshistoria.

Anhåller vördsamt om omedelbar lobotomi

Sigmund Freud utvecklade psykoanalysen under slutet av 1800-talet. Han upptäckte att kärnan i många människors problem bottnade i tidigare upplevelser som patienterna behövde bearbeta. Det som kallas psykodynamisk terapi är en vidareutveckling av Freuds idéer och är fortfarande den vanligaste terapiformen i Sverige. Den har dock blivit alltmer ifrågasatt. Psykoterapeuten Jurgen Reeder, som förespråkar psykodynamisk terapi, menar att de som vill förstå sig själva bättre istället för att bara bli av med sina symptom kommer få mindre hjälp framöver. I programmet illustreras terapisejourer med utdrag från tv-serien 'In treatment' och med ett citat från en anonym patients möte med en terapeut. Vi träffar också Josefin, som diagnostiserades med generaliserat ångestsyndrom efter att hennes pappa begått självmord. Hon menar att psykodynamisk terapi har hjälpt henne men att det finns vissa saker man aldrig blir av med.

Freuds arvtagare under lupp

Cecilia Håkanssons kostnader för desinfektionsmedel ligger på 2500 kronor i månaden. Det senaste året har hennes städtvång tagit över en allt större del av hennes liv och nu har hon sökt hjälp hos en KBT-terapeut. KBT, eller kognitiv beteendeterapi, går ut på att man genom att utsätta sig för det man är rädd för ska kunna förändra sina tankar och känslor inför det som skapar problem. Vetenskapliga studier har visat att KBT har god effekt på bland annat fobier, ångest och tvångssyndrom. Psykoterapeuten och forskaren Billy Larsson förklarar hur terapin fungerar. Vi får också följa med Cecilia på ett besök hos hennes KBT-terapeut. Det är sjunde gången hon är där och nu är det är dags för Cecilia att utsätta sig för det som ger henne ångest - kaos, smuts och känslan av att inte ha full kontroll.

Cecilia och det renstädade helvetet

Edin Ramadanovic bor i ett radhus tillsammans med hustrun Sanella och två barn. Han arbetar som båtreparatör vilket han trivs med. Men någon gång varje dag kommer det som han genomlidit tillbaka. Det var 1992 när Edin, som kommer från Bosnien, beordrades ut ur sitt hus och kördes till ett fångläger i Omarska. "Då stannade livet, det var ett helvete under tre, fyra månader," berättar han. När Edin kom ut från Omarska vägde han 43 kilo. Han och Sanella flyttade till Sverige och här rullade livet på. Men efter några år blev Edin sjukskriven och fick så småningom diagnosen posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Psykoterapeuten Thomas Jansson menar att det krävs motivation och en stark vilja hos patienter med PTSD för att arbeta med sina problem. Många har våldsamma mardrömmar, flashbacks och känner smärta efter den tortyr de utsatts för.

Tiden läker inte alla sår

Integrerad psykiatri är en modell för att ta hand om människor med psykiska funktionsnedsättningar, och den har i vetenskapliga studier visat goda resultat och har snabbt blivit populär. Den innebär bland annat att patienten själv får betydligt mer att säga till om när det gäller sin behandling och att anhöriga och vänner engageras på ett helt annat sätt än vad som är brukligt. Men hur går det egentligen till? Vi möter Lone, som länge haft psykiska problem, hennes psykiatrisköterska Cecilia Green, Annika och hennes gamla läkare, psykiatern Ulf Malm.

Om patienten själv får bestämma

"Lyckopiller" - frälsarkrans eller mardröm?

"Jag tappade kontrollen totalt över mig själv, jag fylldes av vrede." Det säger Valter, som var sjuttio år när han dömdes till rättspsykiatrisk vård för mordförsök. Vi möter Valter och andra på Möjligheternas hus, ett aktivitetshus i Göteborg som fungerar som en länk mellan rättspsykiatrin och samhället. Verksamheten är ett komplement till rehabiliteringen i den psykiatriska vårdkedjan i Göteborg.

Möjligheternas hus

Koncentrationssvårigheter, yrsel, trötthet och depression tillhör vardagen för personer med neuropsykiatrisk diagnos. Omgivningens bemötande är av stor betydelse för deras välbefinnande. Vi möter socionomen Lisa Frick, som har ADHD med autistiska drag, och hennes tolvårige son Ermin som har en rad neuropsykiatriska diagnoser. Lisa tycker att det är viktigt att informera om den här typen av funktionshinder, och även personer som fått diagnosen har nytta av att lära sig mer för att lättare kunna hantera sin vardag. Vi möter Eva Ekström Lilja, lärare på Ågesta folkhögskola i Stockholm, som lär personer med Aspergers syndrom att hålla föredrag och informera om diagnosen. Eleverna känner igen sig i mycket av det som diskuteras i klassrummet. Med diagnosen följer också den mer positiva förmågan att fokusera på saker som intresserar, och många gräver ner sig djupt i sina specialintressen.

Helande kunskap

Margareta Rosenquist drabbades av en utmattningsdepression kring sekelskiftet. Vägen tillbaka blev medicinsk qigong, en metod med långsamma meditativa rörelser som utövats i Kina i årtusenden för dess hälsofrämjande effekter. Ny forskning visar att metoden även kan reducera oro, ångest och depressioner. För vissa utövare ökar livskvaliteten betydligt. Förutom Margareta möter vi idrottsforskaren Mattias Johansson, psykiatern Hans Ericson samt även grundaren av qigongmetoden biyun, Fan Xiulan, som beskriver vad qigong går ut på och vilka effekter man kan uppnå.

Kan man bota en utmattningsdepression stående på ett ben?

Svenska ungdomar, särskilt tjejer, mår allt sämre. För några år sedan gjorde SCB en undersökning som visade att 30 procent av alla flickor mellan 16 och 24 led av ängslan, oro eller ångest - en tredubbling jämfört med slutet av 8o-talet. Det är väldigt många olika aktörer som är inblandade i vården av barn och unga och det finns stora luckor i forskningen om hur unga med psykiska sjukdomar ska behandlas. Barnpsykiatern Mia Ramklint poängterar behovet av nationella riktlinjer och kvalitetssäkrade behandlingsmetoder. Sjuttonåriga Rebecka Johansson hann gå ner 25 kilo innan hon fick hjälp.

Hur hjälper man barn och unga?

Elektriskt utlösta krampanfall - ECT - är idag den svenska psykiatrins mest effektiva sätt att häva djupa depressioner. Många patienter vittnar om permanenta minnesförluster efter behandling, samtidigt som vissa forskare hävdar att ECT snarare förbättrar minnet. För fem månader sedan gick 67-åriga Stina Persson in i en djup depression. När inga mediciner hjälpte blev till slut ECT-behandling den enda utvägen. På psykiatriska kliniken på Trelleborgs lasarett har chefsöverläkare Martin Hultén precis gett ECT till dagens första patient. I rummet bredvid sitter Stina och väntar på sin tur.

Elbehandlingens renässans

Var sjätte timme begår en människa i Sverige självmord. Ett självmord är en tragedi, men 1 500 självmord varje år är ett samhällsproblem. År 2008 antog riksdagen propositionen "En förnyad folkhälsa" där en nollvision för självmord sattes upp. Går det att uppnå? Och är det inte upp var och en att bestämma om de vill ta sitt eget liv? Britta Alin Åkerman arbetar på NASP, Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa på Karolinska Institutet. Hennes forskning visar att många som försöker ta sina liv egentligen inte vill dö, utan att det är viljan att komma undan det smärtsamma livet som driver fram självmord. Antalet självmord har minskat de senaste åren men bland unga är siffrorna konstanta. Britta Alin Åkerman menar att självmordsbenägna ungdomar i de flesta fall sänder ut signaler om att de är i behov av hjälp. Det gäller att vara uppmärksam på förändrade beteenden och att inte vara rädd att ställa konkreta frågor. 31-årige Simon har försökt ta sitt liv tre gånger. Det var först den tredje gången han fick den hjälp han tycker han borde fått från början.

Nollvision för självmord - är det möjligt?

Symtom på depression skiljer sig mellan yngre och äldre. Det är hos äldre bland annat vanligt med fysiska symtom som smärta. Andelen äldre med depression bedöms vara så omfattande att man kan tala om det som ett folkhälsoproblem. Många får dock inte rätt behandling då landsting istället ofta fokuserar på demensvård. Vi besöker en mottagning i Södertälje med lång erfarenhet av att behandla äldres depressioner med bland annat KBT och fysisk aktivitet.

Behandling av depression och ångest hos äldre

När den första psykosmedicinen Hibernal introducerades på 1950-talet var det första gången ett läkemedel kunde dämpa, eller helt ta bort, hallucinationer och vanföreställningar. Men man upptäckte snabbt att medicinen hade biverkningar; patienterna kunde inte hålla fötterna stilla och många gjorde konstiga grimaser. Dagens moderna psykosmediciner hjälper omkring två tredjedelar av schizofrena patienter och är ofta en förutsättning för annan behandling. Harald Wilhemsson, huvudsekreterare i psykiatriutredningen på 1990-talet, menar att bara 40-45 procent av patienterna följer psykiatrikernas förskrivningar. Andra tycker att biverkningarna är så outhärdliga att de lägger medicinerna åt sidan. "Boten får inte vara värre än soten", säger Eva Lindström, docent i psykiatri och den som leder utvärderingen av psykosmediciner för SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Vi möter Elisabeth som äter nitton olika mediciner, och Maria, som trots flera psykoser hoppas att hon en dag ska klara sig utan tabletter.

Psykosmedicin - verkan eller biverkan?

Meditation, yoga och sinnesnärvaro - mindfulness. För att bättre klara av stressen på jobbet tränar personalen på socialtjänsten i Limhamn-Bunkeflo mindfulness under ledning av av psykoterapeuten Cecilia Kjuus. Hur har en buddistisk lära kunnat ta steget in i den västerländska vården av stressade och deprimerade patienter? Vi möter också Ulrika Hellgren som har borderline och tränar mindfulnessmeditation och Marie Åsberg, professor emeritus i psykiatri vid Karolinska Institutet. "Jag tror att mindfulness kan vara en träning i att förhålla sig till sin egen inre värld", säger Marie. "Om jag får bättre klarhet i vad jag kan, se min egen potential, så kan jag också bli av med en del orostankar."

Medveten närvaro ger helande kraft

Hur många i Sverige som är drabbade av det som ofta kallas sexberoende är inte fastställt, men omkring 1000 personer får någon typ av rådgivning eller behandling. Gemensamt för dem är att sexuella tankar eller aktiviteter tagit över deras liv på ett sätt som skapar lidande för dem själva och deras omgivning. Vi möter Anders, som har ett starkt sug efter att via mötesplatser på Internet inleda relationer med nya kvinnor. När han och hans fru sökte hjälp hos kommunens socialtjänst möttes de av oförstående. Det fanns ingen policy om denna typ av beroende. Det finns idag ingen vedertagen diagnos för sexberoende och benämningen varierar. Det finns också få möjligheter till behandling. Vi besöker bland annat Dysberoendekliniken i Stockholm och verksamheten KAST, Köpare Av Sexuella Tjänster. Inför revisionen av den amerikanska psykiatriföreningens diagnosmanual, DSM, har det kommit ett förslag om att lägga till en diagnos med namnet hypersexuell störning.

Diagnos - Hypersexuell störning

Såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen omfattar stöd till anhöriga till människor som är psykiskt sjuka eller har psykiska funktionsnedsättningar. De anhöriga vill oftast känna sig efterfrågade, respekterade och delaktiga, men flera studier, liksom socialstyrelsens återkommande rapporter om psykiatrin, visar att många upplever att de får ett bristfälligt stöd. Vi hör anhöriga berätta om frustrationen över att känna sig exkluderade från vården av sina närstående. Vi möter Patrik Dahlkvist Jönsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset som beskriver vilken dramatisk inverkan det ofta har på närståendes liv när en i familjen drabbas bipolär sjukdom. Vi hör också Lilian Andersson och Anette Eriksson på avdelning 367 på Östra sjukhuset i Göteborg berätta om hur de medvetet och aktivt arbetar med patienternas anhöriga.

Jag borde fått frågan

Allt fler ungdomar missbrukar droger, något som bekräftas av både polis, personal på behandlingshem och även av missbrukarna själva. Det är inte ovanligt att missbrukare har en eller flera diagnoser som ADHD, autism eller bipolär sjukdom. För dem kan drogerna fungera som en självmedicinering, och många hittar rätt medicin men de feldoserar eftersom de fått tag i drogen på ett olagligt sätt. Behandlingsmetoderna för att hjälpa beroende att lära sig leva med hela sitt känsloregister är många och olika - subutexprogram, tolvstegsprogram och kognitiv beteendeterapi är några - men hur bra de fungerar, och hur väl landets alla behandlingshem egentligen lyckas, är något som ständigt diskuteras. Vi hör missbrukare och verksamma inom missbrukarvården berätta om sina erfarenheter.

Droger, diagnoser och behandling

Kristanja Post har tio centimeter långa elektroder som slingrar sig ned i hjärnan. De ser ut som fiskelinor med små metallkontakter i ena änden. Det kanske låter som science fiction men det är en ny psykiatrisk behandlingsmetod som kallas Deep Brain Stimulation, eller DBS. Metoden är under utveckling och Damian Denys, klinikchef på Academic Medical Center i Amsterdam och Kristanjas psykiater, säger att de faktiskt inte vet vad de gör. Men det verkar som det fungerar - för ett år sedan led Kristanja av svåra tvångstankar och levde helt isolerad i sin lägenhet. Idag har ångesten släppt. Marwan Hariz är en av Sveriges ledande experter inom psykokirurgi och professor vid Norrlands universitetssjukhus. Inom psykokirurgin inriktar man sig allt mer på DBS för att behandla patienter med djupa depressioner eller svåra tvångssyndrom. I Umeå har man startat ett projekt där man ska ge DBS till patienter med psykiatrisk diagnos under de kommande åren.

DBS - elstimulering av hjärnans innersta

Bioenergetisk kroppspsykoterapi är etablerad i Norge men är en av de minst kända psykodynamiska behandlingsmetoderna i Sverige. Vi möter Claes Ekenstam, bioenergetisk kroppspsykoterapeut, som menar att det inte går att separera kropp och själ om man ska komma djupt i psykoterapeutisk behandling. Dessutom träffar vi Roine Bångdahl som just har avslutat en femårig behandling.

Bioenergetisk kroppspsykoterapi

Att må riktigt psykiskt dåligt gör en människa skör och utlämnad åt andras omdöme. Att då medicineras, isoleras eller bältesläggas under tvång kan ytterligare förstärka en traumatisk upplevelse. Omkring hälften av den psykiatriska vården i Sverige sker genom tvång - antingen enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, eller enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. I samband med en kartläggning för Sveriges kommuner och landsting besökte överläkare Herman Holm nästan alla slutenvårdsavdelningar i landet. Det visade sig vara stora skillnader i hur vanligt det är med tvångsvård i olika delar av landet, och att vissa kliniker var gravt undermåliga. Vi möter Tomas som berättar hur han upplevde omhändertagandet när han togs in för tvångsvård efter att ha fått en psykos.

Bildningsbyrån - psykisk hälsa

"Lyckopiller" - frälsarkrans eller mardröm?

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Liknande program

Psykisk ohälsa

Om ondska och ansvar

Så påverkas ett barn av trauman

Inledning - jag tänker på dig

Det goda mötet

Våga tala om självmord

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom

Spelproblem

Psykiska problem och dålig ekonomi

Hur ska jag hantera mitt barns kroppsfixering?

Bildningsbyrån - psykisk hälsa

"Lyckopiller" - frälsarkrans eller mardröm?

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Liknande program

Psykisk ohälsa

Om ondska och ansvar

Så påverkas ett barn av trauman

Inledning - jag tänker på dig

Det goda mötet

Våga tala om självmord

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom

Spelproblem

Psykiska problem och dålig ekonomi

Hur ska jag hantera mitt barns kroppsfixering?