Sverige har varit restriktiv med att erkänna asylsökande som flyktingar men generös med att ge asyl av andra skäl. Varför har vi ett annat förhållningssätt än övriga Europa? Natacha Lopez tar reda på vem som egentligen räknas som flykting i Sverige och vad det har för betydelse att få flyktingstatus. Hon träffar Ali Tayefi, politisk flykting från Iran. Han tillhör en liten skara. De senaste femton åren har Sverige gett flyktingstatus till mindre än tre procent av de asylsökande. Vi träffar också Liv Feijen på UNHCR:s juridiska avdelning, Gregor Noll, professor vid Raoul Wallenberg Institute och Björn Berselius, domare vid Migrationsöverdomstolen, och talar om FN:s flyktingkonvention och de specifika rättigheter som flyktingstatus medför.

Bildningsbyrån - migration

Programmen på temat migration klargör begrepp, problematiserar skeenden, ger ett historiskt perspektiv och tar fram forskningsresultat. Vi hör om bland annat en dag i ett flyktingläger i Algeriet, asylsökande ur ett historiskt perspektiv, arbetsmigration, medborgarskap och mycket mera.

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Bildningsbyrån – tänka mot strömmen

Bildningsbyrån - matematik

Bildningsbyrån - rymden

Bildningsbyrån - ordförrådet

Bildningsbyrån - finans

Bildningsbyrån - politiska tänkare

Gränskontroller skiljer önskade från oönskade. Vid gränsen bedöms man inte efter vem man är, utan efter vem man framstår som i resedokumenten. På ena sidan glasrutan letar man efter lögn och förfalskning. Står man på den andra sidan gäller att spela sina kort väl. Kan tåren i kvinnans ögonvrå vara ett resultat av utstuderad manipulation? När ett främlingspass sticks in genom luckan till polisinspektör Sten Månsson skärps hans sinnen. Klockan är över två på natten och ett plan från Damaskus har just landat på Sturups flygplats. Socialantropologen Shahram Khosravi har skrivit boken "Illegal traveller" utifrån sina egna erfarenheter av att illegalt lämna Iran och ta sig till Europa och Sverige med falska papper. Gästfrihet är ett centralt tema i boken som kan ses för en plädering för en öppnare värld. Det är en rättighet att resa till vilket land man vill, menar han, för att vi alla lever på jorden och jorden tillhör alla.

På gränsen

För bara 150 år sen var det en självklarhet att ha passet i fickan så fort man skulle resa någonstans i Sverige, särskilt om man var fattig. Om man ändå dristade sig att resa utan pass kunde man bli arresterad för lösdriveri. Men så avskaffas år 1860 passtvånget och plötsligt behöver man inte något pass för att resa, vare sig in- eller utrikes. Enligt historiker Johan Svanberg på Migranternas Hus i Växjö har utvecklingen gått i vågor och kraven på pass och visum mildrats när behovet av arbetskraft varit stort. Vi träffar arkivarie Per Östlund som vecklar ut skomakargesällen Peter Mellerströms A4-stora pass från 1851 och får hjälp att tyda det av före detta landsarkivarien Anna Brita Lövgren. Från att inte ens ha varit en identitetshandling krävs idag inte bara foto i passet, utan även fingeravtryck - och kanske inom kort även DNA. Vi rör oss dag över större ytor, men i princip fungerar det på samma sätt som förr. Gränskontroller, pass och visum har blivit sätt att hålla tredje världens fattiga utanför den rika världen.

På gränsen - del 2

Vi följer med Natacha Lopez och den svenska människorättsjuristen Ylva Lennartsson Hartmann till de västsahariska flyktinglägren i Saharaöknen i Algeriet. De administreras av den västsahariska befrielserörelsen Polisario och den exilregering de inrättat och har kallats för världens mest välorganiserade. Trots det är lägren helt beroende av det internationella samfundets välvilja för att få ihop till livets nödtorft. Vad innebär det egentligen att leva 36 år i ett flyktingläger?

Ett liv i väntan

Sagåsen är det romantiska namnet på Migrationsverkets anläggning utanför Göteborg. Men vidare romantiskt är det inte. Det är den första stationen i en lång jakt på asyl. "Det är lite konstig stämning här", säger John Petersen. "Trots att många bär på jobbiga saker och en del varit med om traumatiska upplevelser är det ändå en fristad." Ungefär trettio personer om dagen söker asyl på Sagåsen. Vi möter Rami och Najf. Det är Ramis andra dag i Sverige. Han lämnade Västbanken för bara fem dagar sedan och åkte via Jordanien, Syrien och Turkiet. Najf har varit i Göteborg ett par dagar, det är första gången han är utanför Jemen. Rami och Najf, liksom alla andra här, väntar på att få komma på intervju och få veta vart de ska efter Sagåsen. Najf menar att vara flykting är som att vara spelare i ett schackparti - man måste ha ett mål och en strategi, och man måste tänka igenom vad man är beredd att offra och vara inställd på att möta motstånd i varje litet moment.

Sagåsen - Första anhalten

När Siavash dömdes till fem års fängelse för att 2009 ha deltagit i demonstrationerna mot den iranska regimen, beslöt han sig för att fly till Turkiet. Men Turkiet tar inte emot flyktingar från utomeuropeiska länder, något de är undantagna efter en klausul i Genèvekonventionen. Detta gör att Turkiet blir ett transitland där tiotusentals flyktingar kan få vänta i många år på att föras vidare till ett tredje land. Helen Nilsson, kontorschef för IOM i Istanbul, berättar hur man officiellt inte kan invandra till Turkiet, men att verkligheten ser annorlunda ut. Den som söker asyl i Turkiet måste gå via FN:s flyktingorgan UNHCR. Saviash kommer att få vänta ett halvår på en intervju hos UNHCR, därefter ytterligare ett halvår på beskedet och ännu ett år för att bli placerad i ett annat land. För att försörja sig utan arbetstillstånd tog Siavash ett svartjobb, men blev utnyttjad och fick inte ut sin lön, något som händer många i samma situation.

Väntsal - Turkiet

Det blir allt svårare att ta sig över gränsen och in i Europa, särskilt för migranter från Afrika och Asien. Vad skulle hända om man tog bort visumkravet? En hel del forskning visar att migration är bra för den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt tycks det främst vara de redan välbärgade i mottagarlandet som gynnas. Brigitte Suter är doktorand på Malmö högskola och hennes forskning handlar om just migrationen in i EU. Sharam Khosravi är socialantropolog och tror att rädslan för arméer av arbetssökande är obefogad. Drygt 3 procent av jordens befolkning är migranter medan 97 procent ändå stannar kvar i sina hemländer, trots fattigdom, misär och krig. Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, menar att det inte kan finnas någon universell rätt att bara flytta in i ett land och att ett lands invånare måste ha rätt att bestämma vilka som ska ha rätt att flytta in i ett land. Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström tror att man ska kunna hitta sätt att förenkla visumtvånget, men att det inte är hanterbart på kort sikt.

Gränslöst?

Nära en halv miljon svenskar beräknas bo utomlands och majoriteten är det man kallar för livsstilsmigranter. Barcelona är en storstad som de senaste decennierna har blivit hemort för personer från hela världen. Men livet där är betydligt enklare för svenska Anne-Li Lindskog än för colombianska Carolina. Vi träffar även Catrin Lundström, postdoktor i sociologi vid Umeå universitet, som arbetar med ett forskningsprojekt där hon följer svenska kvinnor som flyttat till USA, Singapore och Spanien. De representerar tre olika slags svenska migranter - de som oftast åker som au-pair eller student och sedan blir kvar i USA, de som följer med sina män som får jobb i Asien och de som flyttar till Spanien i jakt på mer livskvalitet. Men livsstilsmigration behöver dock inte betyda att den som flyttar får det ekonomiskt bättre.

Livsstilsmigranten

Vi möter Grazyna Dabrowska i Malmö som är en av allt fler kvinnor i världen som valt att migrera för att få ett bättre liv. Hon skäms inte för att vara "den där polska städerskan" och hon har aldrig ångrat flytten från Polen. Hon är utbildad i pedagogik och psykologi och jobbade som lärare innan hon migrerade. De 14 000 kronor i månaden som hon får i lön av städfirman i Sverige är ungefär tre gånger så hög som den hon hade i hemlandet. Här berättar hon om sina tankar kring uppbrott, vardag och framtid. Vi hör också forskare som intresserar sig för feminiseringen av migrationen.

Migrationens kvinnliga ansikte

På gatorna, i bostadsområden och på arbetsplatser - mitt ibland oss finns de som vistas illegalt i Sverige. De papperslösa är på väg att bli en del av vår vardag, men för dem är rädslan för att bli upptäckt en ständig följeslagare. Deras skygga tillvaro gör också att ingen vet hur många de är.

Mitt ibland oss

Redan i mitten av 1990-talet blev det svårare för odokumenterade migranter att vinna legal status i USA och efter terrordåden den 11 september 2001 är det inte bara bevakningen av landets gränser som har trappats upp. Kontrollen av de runt 11 miljoner odokumenterade migranter som redan lever i USA har också hårdnat betydligt, och president Obamas administration har satt rekord i antal deportationer av illegala immigranter under ett och samma år. Alberto har levt som odokumenterad migrant i USA i fem år nu. Men trots det är han inte rädd. "Det finns så många som är som jag", säger han. "Alla mina kusiner här är odokumenterade migranter."

I frihetsgudinnans land

På 1970-talet drev föreningen Flyktingfonden ärenden åt asylsökande i Latinamerika och hjälpte hundratals personer till Sverige. Nu är asylprocessen mer komplex och sedan fem år hanteras ärendena av migrationsdomstolar. Asylärenden har således gått från att vara en politisk fråga till att bli juridik, där det bara ska vara att följa lagboken. Trots det kan det vara svårt att avgöra vad som är rätt. Anders Wallner var tidigare nämndeman i migrationsdomstolen men valde att hoppa av sitt uppdrag när han inte kunde stå för de beslut som fattades. På migrationsdomstolen i Malmö träffar vi asylsökande Serbeze Xhelili som tillhör den albanska minoriteten i Serbien. Hon upplever att varken Migrationsverkets personal eller hennes offentliga biträde tror på henne. Vi pratar också med Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty, som berättar att Migrationsverkets arbete med att förkorta tiden mellan asylansökan och beslut har fått negativa konsekvenser.

Asylprocessen

Är asiatiska kvinnor som gifter sig med svenska män hjälplösa offer för misshandel och utnyttjande? Eller är de förslagna förförerskor som lurar skjortan av godtrogna män som är dubbelt så gamla? Vi möter thailändskan Noy som träffade skåningen Anders när han var på dyksemester i Thailand. De blev ett par och har nu två barn och ett bageri i Skåne. Vi möter även Abigail som kom från Filippinerna till Sverige för över tjugo år sen, men hennes historia om mötet med en svensk man är inte lika idyllisk som Noys.

Fru-import

Ingenmansland är ordet som Boris Pendic använder för att försöka beskriva känslan han som barn upplevde när han väntade på besked om han skulle få stanna i Sverige. "Livet i ingenmansland kan jag beskriva med två ord: hjälplöshet och ansvar, " säger han. Gunel Sharifovas och hennes familj har bott i Sverige i fyra år. Enligt Migrationsverket har familjen inte tillräckliga skäl för att få stanna. Morgonen när familjen skulle utvisas hittade Gunel inte sina föräldrar - de hade gått under jorden. Hon träffade dem inte igen förrän två år senare när hennes mamma mådde så psykiskt dåligt att hon anmälde sig till Migrationsverket. De utvisade familjen till Uzbekistan men Uzbekistan ville inte ta emot dem. Efter tre dygn skickades familjen tillbaka till Sverige. Barnläkaren och forskaren Henry Asher har deltagit i en studie om asylsökande barns hälsa och välbefinnande. Hans forskning visar bland annat att föräldrarnas välmående är det viktigaste för barnen, och att traumatiska upplevelser i hemlandet främst påverkar barn under de första åren efter flykten.

Mellan då och sen - att vara barn och asylsökande

EU är tänkt att få en gemensam asyl- och migrationspolitik under 2012. Ansvarig för att ro projektet i hamn är vår kommissionär Cecilia Malmström. Hur kommer en sådan politik att se ut, nu när främlingsfientliga partier får allt större inflytande i många länder?

Bildningsbyrån - migration

Vem är flykting?

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Migranter - de är inte "de andra"

Nycklar till lyckad integration

Skolplikt

Vägen in - Pari

Qusai

Hur påverkar migration föräldraskapet?

Föräldramöte

Drömmen om gymnastik

Vi får aldrig glömma

Jag och mina resväskor

Bildningsbyrån - migration

Vem är flykting?

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Migranter - de är inte "de andra"

Nycklar till lyckad integration

Skolplikt

Vägen in - Pari

Qusai

Hur påverkar migration föräldraskapet?

Föräldramöte

Drömmen om gymnastik

Vi får aldrig glömma

Jag och mina resväskor