Språket som dörröppnare

Kunskaper i svenska språket ses som centrala för en persons möjligheter att bli delaktig i samhället. Svenska ska man lära sig via sfi, svenska för invandrare, som är en egen skolform som funnits sedan 1965. Det är kommunerna som har ansvar för undervisningens kvalitet och ända sedan starten har skolformen diskuterats. Skolinspektionens senaste rapport visar på goda exempel men verksamheten överlag kritiseras för dålig individanpassning, otydliga kunskapsmål och bristfällig uppföljning av elever. Nyamko Sabuni, biträdande skolminister och ansvarig för sfi, är i färd med att förändra utbildningen. Så som sfi är organiserat idag fungerar den som en inlåsning där elever sitter flera år med en låg genomströmning, säger hon. Noor Durman har läst sfi i Göteborg i snart ett år. Hennes mål är att utbilda sig till förskollärare. Noor är nöjd med sin utbildning och riktar sin energi mot att lära sig svenska så snabbt hon kan. Hon tycker att någon slags tidsbegränsning skulle vara bra; många hon träffar har läst sfi väldigt länge. Lars Lindkvist som är lärare på Sveas menar att förslaget på en tvåårsgräns ligger helt i linje med den bonus som regeringen infört för den som läser klart sfi i snabb takt. Han säger att sådana åtgärder, plus ökade krav på att nyanlända samtidigt ska vara inskrivna på och ha kontakt med arbetsförmedlingen, håller på att stressa sönder hans elever. Och det är svårt att lära en stressad elev svenska.

Ämnesord:

Invandrarundervisning, Skolan, Svenska som andraspråk, Undervisning