Finns det ett särskilt värde i att människor från olika kulturer lever tillsammans utan krav att anpassa sig efter någon sorts majoritetskultur? Per-Axel Janzon dyker ner i Europas historia i ett försök att förstå vad debatten om mångkultur kan handla om. Ett av de kanske mest kända exemplen på mångkulturalism i Europa är staden Chernivtsi, eller Czernowitz som den hette för hundra år sedan. Möllevångstorget i Malmö är kanske lika mångkulturellt som en gång torget i Czernowitz. En miljö som både hyllas och ringaktas för sin mångkultur beroende på vem man frågar. Sociologen och statsvetaren Göran Adamsson tycker båda förhållningssätten bygger på stereotyper. Han menar att man måste se människor som individer - inte som tillhörande en viss etnisk eller kulturell grupp. Kanske är det när vi söker kulturella förklaringar på problem och motsättningar i samhället som mångkulturen blir problematisk. Eller är det som humanekologen Pernilla Ouis tror; att vi egentligen inte vill höra talas om kulturella förklaringar?

Bildningsbyrån - integration

Vad är det som avgör om en person som vill bosätta sig i Sverige lyckas bli en del av det svenska samhället? Vad innebär egentligen begreppet integration? Hur eller var ska man bo, vilken roll spelar språket, och hur kommer man in på arbetsmarknaden som invandrare i Sverige? Detta är några av de frågeställningar som behandlas. Med fokus på individens behov och rättigheter, samt hur samhället svarar mot dessa, klargör vi begrepp, problematiserar skeenden, och lyfter fram forskningsresultat. Genom levande exempel vill vi väcka tankar, reflektioner och initiera diskussion.

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Bildningsbyrån – tänka mot strömmen

Bildningsbyrån - matematik

Bildningsbyrån - rymden

Bildningsbyrån - ordförrådet

Bildningsbyrån - finans

Bildningsbyrån - politiska tänkare

Under femtio- och sextio-talens arbetsinvandring trodde man att de som kom till Sverige måste bli som alla andra i landet för att samhället skulle hålla ihop. Det kallades assimilering. Med tiden har assimileringstanken kommit att ersättas av begreppet integration. Med det menas att en person som invandrat till Sverige kan bli en del av samhället även om personen bibehåller sin kultur, sina traditioner och sin religion. Det mångkulturella samhället, där kulturella skillnader snarast ses som en tillgång, lanserades. Idag kritiseras idén om det mångkulturella från olika håll. Frågan kvarstår - hur skapar vi en samhällsgemenskap med plats för olikheter? Vi träffar Younis och Livan som kom till Sverige från det krigshärjade Somalia för fyra år sedan. Idag går de på gymnasiet och tycker inte att de haft några problem med vare sig diskriminering eller rasism. Younis är optimist och tror att det mest är upp till honom själv om han ska lyckas bli en del av det svenska samhället. Sociologiprofessorn Masoud Kamali tror inte att Younis och Livan har en realistisk bild av vad det är för ett land de kommit till. Han menar att det finns en strukturell diskriminering som baseras på ett "vi och dem"-tänkande i Sverige. För fem år sedan ledde han en statlig utredning som slog fast att diskriminerande strukturer och institutionaliserad rasism var avgörande hinder för att integrationen skulle fungera.

Vägen till integration

Kunskaper i svenska språket ses som centrala för en persons möjligheter att bli delaktig i samhället. Svenska ska man lära sig via sfi, svenska för invandrare, som är en egen skolform som funnits sedan 1965. Det är kommunerna som har ansvar för undervisningens kvalitet och ända sedan starten har skolformen diskuterats. Skolinspektionens senaste rapport visar på goda exempel men verksamheten överlag kritiseras för dålig individanpassning, otydliga kunskapsmål och bristfällig uppföljning av elever. Nyamko Sabuni, biträdande skolminister och ansvarig för sfi, är i färd med att förändra utbildningen. Så som sfi är organiserat idag fungerar den som en inlåsning där elever sitter flera år med en låg genomströmning, säger hon. Noor Durman har läst sfi i Göteborg i snart ett år. Hennes mål är att utbilda sig till förskollärare. Noor är nöjd med sin utbildning och riktar sin energi mot att lära sig svenska så snabbt hon kan. Hon tycker att någon slags tidsbegränsning skulle vara bra; många hon träffar har läst sfi väldigt länge. Lars Lindkvist som är lärare på Sveas menar att förslaget på en tvåårsgräns ligger helt i linje med den bonus som regeringen infört för den som läser klart sfi i snabb takt. Han säger att sådana åtgärder, plus ökade krav på att nyanlända samtidigt ska vara inskrivna på och ha kontakt med arbetsförmedlingen, håller på att stressa sönder hans elever. Och det är svårt att lära en stressad elev svenska.

Språket som dörröppnare

Sedan lagen om eget boende, EBO, infördes 1994 kan asylsökande själva välja var de vill bosätta sig när de kommer till Sverige. Hälften flyttar in på något av Migrationsverkets boenden, medan övriga bosätter sig hos släktingar och vänner, oftast i områden där det redan bor många invandrare. Något som får konsekvenser för kommunerna. Men är det negativt för samhället, och svårare för nyanlända att komma in i samhällsgemenskapen, om man väljer eget boende i ett segregerat område? Pieter Bevelander, professor i internationell migration och etniska relationer vid Malmö högskola, menar att det finns forskning som visar att integrationen kan skyndas på när människor själva får välja var de vill bo och att ett etniskt nätverk kan ha positiva effekter på sysselsättningen. 19-åriga Miriam Riaie föddes i Örnsköldsvik men har spenderat större delen av sitt liv i Rosengård. När hon skulle börja högstadiet flyttade familjen tillbaka till Örnsköldsvik och sedan tillbaka till Rosengård igen när hon tagit studenten. Miriam är glad att vara tillbaka men tror att tiden i Örnsköldsvik har påverkat henne på ett djupare plan. "Jag tror det handlar om att jag vill tänka framåt, ha drömmar, mina kompisar i Rosengård har inte samma drömmar. Växer man upp i Rosengård har man inget hopp."

Segregerat ghetto eller avfolkningsbygd?

År 2010 beslutade regeringen att alla som kommer till Sverige som flyktingar eller anhöriga till flyktingar ska få 60 timmar samhällsorientering. Målet att deltagarna ska utveckla kunskap om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, om den enskildes rättigheter och skyldigheter, om hur samhället är organiserat och om praktiskt vardagsliv. "Det är reglerat vilka ämnen som ska ingå men det är ingen detaljreglering utan det är upp till varje kommun att bestämma vad man ska prata om", säger Daniel Ramsholm, en av lärarna som håller i samhällsintroduktionen för tolv nya kursdeltagare, alla från Mellanöstern. Listan på vad som ska ingå i undervisningen är lång och innehåller ämnen som brandskydd och sopsortering, rättigheter för HBTQ-personer, demokrati i teori och praktik, lagstiftning om arvsregler, äktenskap, mutor, offentlighet och sekretess, hur man driver företag och hur man söker jobb, allemansrätt och djurskydd etc. Det blir undervisning om svensk geografi och historia och om svenska traditioner, bland annat mat. Alla i gruppen enas om att norrlänningar är galna. Hur kan man äta rutten fisk?

SO för nyanlända

Statistik visar att det i genomsnitt tar sju år för en invandrare att få jobb i Sverige.  Det är en heterogen grupp, många är välutbildade medan andra är analfabeter och i princip helt saknar utbildning. Att lära sig svenska är viktigt för att komma in på arbetsmarknaden men det forskare och branschfolk främst lyfter fram som viktigt är att kunna avgöra hur utländska utbildningar och erfarenheter stämmer överens med svenska förhållanden. En särskilt utsatt grupp är utomeuropeiska barn som kommer till Sverige när de är mellan 10 och 14 år. Knappt hälften av dem lyckas bli behöriga till gymnasieskolan och frågan är hur de ska klara sig när skoltiden är slut och de ska ut på arbetsmarknaden. Vi träffar bland andra Åsa Olli Segendorf, en av forskarna bakom rapporten "Sysselsättning för invandrare", Lena Nekby, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och Zahra Saboori, iransk matematiklärare som trots gedigen utbildning och lång erfarenhet inte fått något jobb i Sverige.

Trög arbetsmarknad

Det tar idag ofta lång tid för invandrare att komma in på den svenska arbetsmarknaden, inte sällan så länge som sju eller nio år. I december 2010 infördes ett nytt system med så kallade etableringslotsar som ska hjälpa flyktingar in på arbetsmarknaden, antingen till ett riktigt jobb eller en praktikplats, eller till en utbildning. Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för etableringslotsarna men tanken är att olika myndigheter ska samarbeta. Det går dock ganska trögt och väldigt många nyanlända får fortfarande gå till kommunens socialkontor för att söka bidrag. Vi träffar bland andra Faten Nilsson som driver ett av de många nybildade lotsföretag som finns runt om i Sverige. Faten kommer själv från Libanon och var inom sin tidigare anställning Sveriges bästa jobbcoach för invandrare.

Etableringslotsar

Mångkultur?

Att vara integrationsminister, eller invandrarminister som det hette tidigare, är att inneha den kanske svåraste ministerposten av dem alla. För när är en fråga en integrationsfråga, och när är det en fråga för en jämställdhetsminister eller en bostadsminister eller en arbetsmarknadsminister? Vi träffar fyra av dem som känner till problematiken; Anna-Greta Leijon som var invandrarminister 1973-76, Georg Andersson som hade posten 1986-89, Birgit Friggebo som satt mellan 1991 och 1994, och nuvarande integrationsminister Erik Ullenhag som innehaft posten sedan 2010. Politiken inom det här området har förändrats över tid, från att ha rört invandrare som en grupp i samhället, till att bli en politik som fokuserar på de första åren i Sverige. Därefter ska man integreras och inte längre vara ett föremål för den här politiken.

Ministrar berättar - integrationspolitik i fyra decennier

I nästan alla västländer förs en diskussion om vilka kriterier som ska gälla för medborgarskap. I EU är det idag bara Sverige och Cypern som inte har medborgarskapstester eller kräver att de som blir nya medborgare ska svära en lojalitetsed. Med vad betyder ett medborgarskap? Och ska man verkligen behöva tänka och handla "rätt" för att förtjäna det? Vi möter Léni Moet som sökt svenskt medborgarskap efter att bott här i över fem år. Hon känner att hon behöver förtjäna medborgarskapet på ett moraliskt sätt men vet inte riktigt om hon är värd det. Berndt Clavier är lektor på Malmö högskola och har i sin forskning tittat på hur medborgarskapslagarna förändrats i Europa de senaste tio åren. Många menar att det är populistiska främlingsfientliga partier som påverkat politiken men Berndt Clavier tror snarare att det beror på att det sociala projektet med välfärdsstaten har övergivits. Då blir frågan; vem tillhör folket? Och vem ska få tillgodogöra sig av välfärdsstaten?

Att bli svensk på pappret

På Dammhagskolan i Landskrona har drygt 95 procent av eleverna ett annat modersmål än svenska. Här pågår projektet UTSIKTER, där bland annat didaktiker, logopeder, folkhälsoforskare och hjärnforskare kontinuerligt mäter och analyserar elevernas resultat för att se vad i skolan som fungerar och vad som inte fungerar. På så sätt kan man ändra och anpassa rutiner och arbetssätt. Det som pågår här är viktigt. En rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, visar att det är få elever som invandrat till Sverige efter skolstartsåldern som lyckas få gymnasiebehörighet. Alarmerande menar forskarna, eftersom skolresultaten ofta är avgörande för hur det går senare i livet. Kulturgeografen Anders Trumberg menar att valfrihetsreformen som genomfördes i början av 1990-talet har fått många både stora och oönskade konsekvenser. Inte minst i skolor som ligger i så kallade svenskglesa och resurssvaga områden.

Utsikter på skola i Landskrona

Ända in på 1960-talet var det förbjudet för romer att gå i skolan i Sverige. Nu är en av de viktigaste frågorna för integrationsminister Erik Ullenhag att minska romers utanförskap, och då har skolan en nyckelfunktion. Romernas skolsituation är dock kantad av problem: många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post är en av drivkrafterna bakom Agnesbergs folkhögskola som invigdes 2007 och som är den första romska folkhögskolan i Norden. Här kan vuxna romer läsa in både grundskolan och gymnasiet. Tereza Eriksson är kulturtolk på skolan. Både Tereza och Soraya kallar sig romaniaktivister och har en stark vilja att arbeta för romers rättigheter. Sorayas mamma Ingrid blev tvångsaborterad och tvångssteriliserad på 1970-talet. Terezas skoltid var svår, med trakasserier och utanförskap. Till slut hoppade hon av skolan, men skammen över att inte ha en utbildning fick henne att till slut läsa in grundskolan på komvux och utbilda sig till lärarassistent för romska barn.

Jag ville bli advokat!

Bland de äktenskap som varje år slutar i skilsmässa, sticker vissa invandrargrupper ut i statistiken. Vilka påfrestningar innebär det att komma till en ny kultur? Mehrdad Darvishpour, sociolog vid Stockholms universitet, menar att vissa invandrarfamiljer bär med sig tydliga patriarkala mönster från sina hemländer, något som gör att mötet med Sverige kan bli en kulturchock. På irakiska kulturföreningen i Malmö berättar Mustafa hur annorlunda livet är i Sverige. "Kvinnorna har större frihet. De träffar folk och skapar sig ett eget liv", säger han. Han berättar också hur kvinnorna i Mellanöstern ofta inte vågar skilja sig. I Sverige är dock andelen iranska par som skiljer sig fem gånger högre än andelen svenskfödda par. Sara från Iran tror att många invandrarmän känner sig maktlösa i Sverige. Hon har just gått igenom en skilsmässa och oroar sig över vart hon nu ska ta vägen.

Familjer i gungning

När Reza Payandeh var 15 år tvingade hans mor honom att fly från Afghanistan. Han hamnade till slut i Stockholm, ensam, och utan pass och andra officiella handlingar. Migrationsverket placerade honom då i ett flyktingboende för vuxna i Ånge i tron att han var 18 år gammal. Ovissheten om mammans och syskonens öde gjorde honom deprimerad. Han fick psykofarmaka mot ångesten, men han fick inte gå i skola eftersom myndigheten inte trodde på hans ålder. Men kontakten med Lotta Meurling i den ideella föreningen Sundsvalls asylkommitté ledde så småningom till prästen Gisela Haupts hem, skolstudier och permanent uppehållstillstånd. Senare fick han också veta att mamman och syskonen levde på en annan plats i Afghanistan. Reza inser hur mycket eldsjälarna har betytt för hans framtid. Reza är nu 23 år gammal, bor i Sundsvall, jobbar halvtid på en industri och pluggar automationsteknik på heltid. I programmet medverkar även psykologen och forskaren Marie Hessle och en ansvarig för asylprövning på Migrationsverket.

Reza och eldsjälarna

Japantown, Little Saigon, Greektown och Little Italy, USA är fullt av städer i städerna. Darlene Lee har passerat pensionsåldern men trots det fortsätter hon att jobba med att ge stöd åt ungdomar som växer upp i Oakland Chinatown. Själv har hon levt hela sitt i kvarteren där affärer och restauranger skyltar på kinesiska.

Städer i städerna i USA

När Fadi och Amad deltog i stenkastningen i Rosengård 2008 var de bara 14 år och hade länge känt ett hat mot polisen. Något de inte varit ensamma om. Upploppen i samband med evakueringen av källarmoskén kan sägas vara kulmen på några års upptrappade händelser med sten- och fyrverkerikastning mot polis och brandkår. Men det räcker inte som förklaring. Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad, pekar i rapporten "Det är inte stenarna som gör ont", på hur det som hände i Rosengård ingår i en internationell trend av oroligheter i utsatta stadsdelar. Adam Cooper, som arbetar med projekt för ungdomar, visar oss runt i Hackney, en av de värst drabbade stadsdelarna under upploppen i London 2011. Paul Harvey på forskningsinstitutet Ipsos Mori har gjort en studie om kravallerna. Den visar att de genomfördes av unga personer utan framtidsutsikter som inte har någonting att förlora - och att det alltså snarare beror på fattigdom och arbetslöshet, och inte integrationsproblem.

Bränder och stenkastning

Vem är man, eller snarare blir man, när man har rötter i ett annat land? Vem är invandrare och vem är egentligen svensk? Anwhar Atab är vice förbundsordförande i Svenska muslimer för fred och rättvisa. Hon vill få en diskussion kring vem som är svensk, vad som är svenskhet och varför är det så svårt att få folk att förstå att man kan vara muslim och svensk samtidigt. Skådespelaren Alexander Salzberger har brottats med bilden av sig själv under sin uppväxt. Hans pappa, som är marockansk muslim, lämnade familjen när Alexander var helt liten. Han syskon var blonda och blåögda och själv uppfattade han sig som mörk. Vanja Lozic, lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola, berättar om sin avhandling "Historiekanons skugga, historieämnet och identifikationsformering i tvåtusentalets mångkulturella samhälle", där han intervjuat ungdomar i Malmö om deras liv och tankar kring etnisk identitet. Hur fri är man att forma sin identitet i Sverige?

Bildningsbyrån - integration

Mångkultur?

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Liknande program

Migranter - de är inte "de andra"

Nycklar till lyckad integration

Utvecklingssamtal

Alaa

Att behöva ta stort ansvar som barn

Bidrar svenska kompisar till integration?

Moderland - teckenspråkstolkat

Vi får aldrig glömma

Eli

Drömmen om gymnastik

Bildningsbyrån - integration

Mångkultur?

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Liknande program

Migranter - de är inte "de andra"

Nycklar till lyckad integration

Utvecklingssamtal

Alaa

Att behöva ta stort ansvar som barn

Bidrar svenska kompisar till integration?

Moderland - teckenspråkstolkat

Vi får aldrig glömma

Eli

Drömmen om gymnastik