Franska revolutionen var det mest våldsamma brott mot den gamla ordningen som världen skådat. Den irländsk-brittiske filosofen Edmund Burke författade ett verk där han stämplade revolutionen som en förbrytelse mot både tidigare och kommande släkten. Burke menade att alla samhällsförändringar måste vara lagliga, bygga på samförstånd och ske gradvis. Svante Nordin som är professor i idé- och lärdomshistoria menar att konservatism handlar om idén att det finns något man vill bevara som är hotat av utvecklingen. Sara Skyttedal är ordförande för Kristdemokraternas ungdomsförbund och tycker att förändringar ska växa fram organiskt. Hon gillar lag och ordning och är vän av försvaret.

Bildningsbyrån - politiska tänkare

Konservatismen

I "Till försvar för kvinnans rättigheter" från 1792 krävde Mary Wollstonecraft att kvinnor skulle betraktas som tänkande varelser och som fullvärdiga samhällsmedborgare med rätt till utbildning och rätt till sina egna pengar. Få tog henne på allvar då, men hundra år senare skulle hon hyllas som en radikal feministisk föregångare. Lena Halldenius är docent i praktisk filosofi i Lund och berättar att Wollstonecraft inte ifrågasatte att kvinnan ensam hade ansvar för hem och barn. Det är något som många feminister i dag har svårt att förstå. Feminismen har gått från att bara handla om könsförtryck till att handla om diskriminering överhuvudtaget. I programmet hör du också Gudrun Schyman från Feministiskt initiativ (Fi), samt kvinnliga akademiker på ett feministforum i Malmö.

Feminismen

Socialliberalism, klassisk liberalism, libertarianism eller nyliberalism - vad är skillnaden? John Stuart Mill och Harvardprofessorerna John Rawls och Robert Nozick är bara några som haft olika tankar om individens frihet och statens ansvar. Vi möter Tommie Gran som tidigare var partiledare för Liberala partiet. Han anser att statens beskattning av medborgarna är ett övergrepp - ingen ska tvingas att betala för någon annan.  Journalisten Per Svensson redogör för Mills liberalism. Den kan anses vara en reaktion på den uppfostran han utsattes för. På den liberala tankesmedjan Timbro träffar vi Mattias Svensson, redaktör för tidskriften Neo. I sin bok "Glädjedödarna" berättar han om hur stat och myndigheter ständigt försöker tala om för medborgarna vad som är nyttigt och onyttigt, lämpligt och olämpligt.

Liberalismen

"Egendom är stöld", skrev den franske typografen Proudhon år 1840. Sen dess har anarkisterna strävat efter ett samhälle med kollektivt ägande och direkt demokrati. På ett bokcafé i Lund träffar vi anarkistveteranen Staffan Jacobsson som menar att anarkismen har rötter i antiken. Men det var först med Proudhon som ideologin blev sammanhållen. Han ville att arbetarklassen skulle organisera sig självständigt. I motsats till Marx ville han inte ta makten över staten, utan krossa den.

Anarkismen

Under 1840-talet levde Henry David Thoreau eremitliv i Walden Pond i Massachusetts. Han skrev boken "Skogsliv vid Walden" om människans förhållande till naturen och var kanske den förste som tänkte tankar som senare skulle bli den gröna ideologin. Thoreau reagerade mot det moderna samhällets frambrytande konsumism och ansåg att man bör leva enklare.  Han ansåg att man inte ska slösa bort sitt liv på meningslöst lönearbete utan hellre jobba mindre och leva mer. För många av sina samtida var han bara en knäppgök. Idag är det fler som förstår honom.

Ekologismen

1920 blev Hjalmar Branting Sveriges första socialdemokratiska statsminister. Inte mycket i hans överklassbakgrund skvallrade om att han skulle bli socialist. Under 1880-talet möttes han av radikala strömningar på universitetet i Uppsala. Samtidigt förde August Palm den socialistiska rörelsen till Sverige och Branting blev anhängare. Han förde in partiet på en reformistisk väg som betonade samförstånd och breda lösningar. Visionen om en socialistisk omdaning av samhället förpassades till garderoben. I programmet medverkar SSU-ordföranden Ellinor Eriksson och Olle Svenning.

Reformismen

Hur är det att vara kommunist idag? När Lenin och bolsjevikerna i november 1917 griper makten i Ryssland avlossas inte många skott. Men på bara några år utvecklas den nya sovjetstaten till en av de värsta diktaturer världen skådat. Det politiska förtrycket blev allt hårdare och andra partier förbjöds. Tiotusentals människor miste livet i summariska avrättningar. Efter 1989 har det kommit fram att Lenin själv initierade både gisslantagande och avrättningar av helt oskyldiga människor. Ändå har Lenin och den ryska revolutionen inspirerat miljoner människor som kämpat för ett samhälle utan kapitalism och klassförtryck. Vi träffar Stefan Lindgren som under 1970-talet var chefredaktör för de svenska maoisternas tidning Gnistan, samt Kommunistiska partiets ordförande Robert Mathiasson.

Kommunismen

1919 samlades 300 socialister, syndikalister, feminister, konstnärer och stukade krigsveteraner i Milano. De bildade ett nytt parti, fascistpartiet, och till ledare valde de Benito Mussolini. Hur kommer det sig att rörelsen som den bildade vänsterradikalen Mussolini och hans kamrater skapade skulle leda till att människor deporterades till gaskamrarna i Auschwitz? Till en början tog Mussolini avstånd från nazismens rasteorier men började sedan gradvis anpassa sig till dem. Författaren Henrik Arnstad definierar fascismen som en ultra-nationalistisk rörelse som strävar efter nationens återfödelse. Många trodde att fascismen dog med Mussolini. Eller med Hitlers skott i bunkern. Men kanske finns lockelsen i det fascistiska budskapet kvar. Enligt författaren Göran Hägg pratar vänsterväljare i Italien fortfarande med värme i rösten om Mussolini.

Fascismen

I åtta program får vi höra om de politiska ideologiernas framväxt, från franska revolutionen till andra världskriget. Vi får lära oss om politiska tänkare som Edmund Burke, John Stuart Mill, Mary Wollstonecraft, Hjalmar Branting, Lenin med flera. Berättelser om deras liv och tänkande bidrar till att ge en förståelse av de politiska ideologiernas grundvalar. Vi får lära oss hur de politiska ismerna ser ut i dag och träffar partiledare, ungdomspolitiker och fristående kommentatorer som ger sina bilder av hur de olika ideologierna mår.

Bildningsbyrån - politiska tänkare

Ekologismen

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Konservatismen

Feminismen

Liberalismen

Anarkismen

Ekologismen

Reformismen

Kommunismen

Fascismen

Liknande program

Frihet

Frihet

Peking - drömmarnas stad

Klassamhällets comeback

Hvarför skola kvinnorna vänta? - teckenspråkstolkat

Resurser - människovärde

Sydafrikas första demokratiska val

Samhälle - högerextremism

Bildningsbyrån - politiska tänkare

Ekologismen

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Avsnitt

Konservatismen

Feminismen

Liberalismen

Anarkismen

Ekologismen

Reformismen

Kommunismen

Fascismen

Liknande program

Frihet

Frihet

Peking - drömmarnas stad

Klassamhällets comeback

Hvarför skola kvinnorna vänta? - teckenspråkstolkat

Resurser - människovärde

Sydafrikas första demokratiska val

Samhälle - högerextremism