Hur påverkas vi av lågkonjunkturer, ekonomiska kriser och den oro som detta för med sig? Vi träffar Bengt Starrin, professor i socialt arbete, som har studerat krisen på 1990-talet, och Peter M Nilsson som bedriver klinisk kardiovaskulär forskning och studerar hur ekonomisk stress påverkar oss rent fysiskt. Dessutom berättar arkitekten Lars Strand hur upp- och nedgångar påverkat honom personligen och Anna, som är uppväxt i Ryssland, berättar om Sovjetunionens fall och hur det är att komma till ett nytt land. 
Vår reporter Elin Jönsson befann sig i Moskva när finanskrisen på 90-talet drabbade världen. Hon har grävt bland sina ljudinspelningar och varvar personliga iakttagelser med intervjuer med forskare som talar om sina slutsatser av hur konjunktursvängningarna påverkar vår hälsa.

Bildningsbyrån - hälsa

Vad är egentligen hälsa? Var går gränsen mellan att vara frisk och sjuk? Vilken betydelse har mat, sömn och gener för hur vi mår? Vi tar upp hälsa ur ett fördjupande perspektiv och talar med både experter och "vanliga" människor för att reda ut vad hälsa är, och hur man lever ett hälsosamt liv.

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Bildningsbyrån – tänka mot strömmen

Bildningsbyrån - matematik

Bildningsbyrån - rasism

Bildningsbyrån - rymden

Bildningsbyrån - ordförrådet

Bildningsbyrån - finans

Bildningsbyrån - politiska tänkare

Jagar du hälsan? Eller känner du dig jagad av den? Vi träffar två män som båda varit kraftigt överviktiga, som båda gått ner i vikt, men som idag har olika syn på hälsans betydelse. Kari Martens lever ett liv där träningen står i centrum, medan Mattias Svensson betraktar satsningen på hälsofrämjande åtgärder som överdriven. 
Vi talar också med Per Anders Tengland, filosof och docent i hälsovetenskap vid Malmö Högskola.

Vad är hälsa?

Kan man må bra fast man är sjuk? Vi träffar Dag Agård som vägrar betrakta sig själv som sjuk trots att han har diabetes. Filosofen Bengt Brülde reder ut hur vår hälsa förhåller sig till om vi betraktar oss som sjuka eller friska, och i vems makt det ligger att avgöra vem som är sjuk och vem som är frisk.

Sjuk eller frisk?

Lyckliga människor mår bättre. Men vad är lyckan och hur uppstår den? 
Den som är fattig kan vara lyckligare än den som är rik, och den som är sjuk kan vara lyckligare än den som är frisk. Journalisten och författaren Stefan Klein, som skrivit boken Lyckoformeln, berättar hur lyckan uppstår i hjärnan och hur vi kan träna oss till att uppleva fler lyckokänslor. Majvor Gustavsson berättar hur hon kan uppleva sig själv som lycklig, fast hon är svårt sjuk. Dessutom talar vår reporter Gunilla Kracht om varför lyckan gör henne så provocerad.

Lycka & livskvalité

Lull Ali Hassan arbetar som kulturtolk och hjälper somalier i kontakterna med den svenska vården. Hon menar att kulturkrockar inte bara handlar om språkliga missuppfattningar utan framför allt om de olika erfarenheter vi bär med oss. 
Vi träffar också läkaren Birgitta Essén, som i samarbete med antropologen Sara Johnsdotter, forskat på varför somaliska kvinnor i Sverige löper större risk än andra kvinnor att förlora sina barn i samband med förlossningen. 
Dessutom träffar vi hälsoantropologen Carola Skott.

Antropologi och hälsa

Våra arvsanlag styr våra smaklökar, vår hud, hårfärg och förmåga att känna lycka. Men det finns också anlag som påverkar risken att utveckla vissa sjukdomar. Det är lätt att få intrycket att ett gentest svarar på alla frågor men riktigt så enkelt är det inte. 
För några år sedan bestämde sig vår reporter Elin Jönsson för att starta en ärftlighetsutredning eftersom många kvinnor i hennes släkt har drabbats av bröstcancer. Vi följer med när hon söker upp Ulf Kristoffersson, överläkare vid Genetiska kliniken vid Lunds Universitetssjukhus. Dessutom träffar vi Inga och hennes dotter Kajsa, som båda bär på den gen som ökar risken för bröstcancer. Ingas syster dog i bröstcancer, hon har själv varit svårt sjuk, och Kajsa lät operera bort sina bröst och sin livmoder när hon fick veta att hon bär på den farliga genen.

Gener

Förutsättningarna för god hälsa och ett långt liv är väldigt olika i olika delar av världen. Vi besöker Kibera, ett av Afrikas största slumområden, där nittonåriga Konsulata lever tillsammans med sin man och sina två barn. Utan vatten, avlopp och elektricitet saknas alla förutsättningar för att undvika sjukdomar. Världshälsoorganisationen, WHO, har satt samman en kommission för att minska hälsoklyftorna i världen. Vi träffar Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi och Sveriges representant i kommissionen, som berättar vad de kommit fram till i sin slutrapport. 
Också i Sverige är hälsoskillnaderna stora mellan människor med olika social ställning i samhället. Vi besöker Växjö, som enligt Folkhälsoinstitutet är den stad i Sverige där hälsoskillnaderna är minst, och vi hör vilka initiativ man har tagit för att öka välfärden i en av Malmös fattigaste stadsdelar, Fosie.

Hälsorättvisa

Svenska barn och ungdomar mår ganska bra - fysiskt sett. Men enligt Folkhälsoinstitutet ökar den psykiska ohälsan bland barn och unga. Hör det inte livet till att uppleva hemska saker, att känna besvikelse, skuld och ilska under uppväxten? Söker allt fler ungdomar hjälp därför att det inte är förknippat med lika stor skam att ha psykiska problem som tidigare? Eller är det helt enkelt svårare att vara ung idag?

Ungas psykiska hälsa

Hur sänker man sitt blodtryck? I stort sett alla svenskar drabbas av åderförkalkning - och hälften av oss dör av hjärt- och kärlsjukdomar. Blodtrycket är en varningssignal men det är inte helt självklart vad vi kan göra åt det. I ett hälsotält på Malmöfestivalen upptäcker vår reporter Per-Axel Janzon att han har för högt blodtryck. Det sätter igång en hel del tankar hos honom. Vi följer med honom till vårdcentralen där han försöker ta reda på vad han kan göra åt sitt blodtryck. 
Vi träffar också Margareta Torfgård som lagt om sin livsstil för att sänka sitt blodtryck.

Blodtryck

Vad är det för fel med den västerländska maten? Det pågår ett krig inom den vetenskapliga världen om vad som är en nyttig kost. Att frukt och grönsaker är bra tycks alla vara ense om men sen går meningarna isär. Vad är det i maten som gör oss sjuka? I Kenya hade man aldrig hört talas om höga blodtryck och hjärt- och kärlsjukdom förrän den västerländska maten introducerades.

Kost

Många svenska vårdinstitutioner använder idag metoder som akupunktur, naprapati och qigong, och när sådana metoder integreras i den vanliga vården kallas det integrativ vård. Vi besöker avdelning 606 på Högsbo sjukhus i Göteborg, som i sex års tid erbjudit patienter med smärtproblematik komplementära metoder som taktil massage och transkutan nervstimulering. Vi träffar patienten Ingvar Martinius, och hör sjuksköterskorna Kärstin Byström och Tony Falk berätta hur de ser på den vård de bedriver. 
Vi träffar också psykologen och forskaren Mats Lekander som arbetar vid Osher Centrum vid Karolinska Institutet i Stockholm, som med vetenskapliga metoder bedömer och utvärderar alternativa behandlingsformer för att ta reda på vilka som bör integreras i den vanliga vården.

Integrativ vård

Allt fler lider av sömnproblem. Men det finns hjälp att få. Vi följer med till en sömnskola där beteendevetaren Margareta Abrahamsson låter eleverna skriva sömndagbok. Vi träffar också Helena, som under tio år nästan inte sov någonting. Eftersom hon hade så mycket roligt att göra tyckte hon sömnen var ett slöseri med tid, vilket ledde till att hon förlorade förmågan att somna när hon behövde. Vi hör henne berätta om vägen in och ut ur sömnlösheten. 
Dessutom besöker vi den danske sömnforskaren Sören Berg. På sitt lantställe i Småland har han ett speciellt sovhus som han beskriver som den ultimata sovmiljön.

Sömn

Vad är egentligen god hygien? Tack vare renligheten dör svenskar sällan i infektionssjukdomar. Men är vi för upptagna av hygienen? Eller borde den bli bättre? Vi besöker slumområdet Kibera i Kenya, där det pågår ett projekt för att bygga enkla toaletter. Vi pratar om 1930-talets Sverige och hör citat från radiolegenden Lubbe Nordströms reportageserie "Lort-Sverige". Vi träffar även Lars Hansson, professor emeritus i klinisk immunologi, som förklarar att det finns både goda och onda bakterier, och hälsar också på förskolan Bakgården i Majorna i Göteborg där man driver ett hygienprojekt.

Hygien

Många människor i Sverige har utsatts för sexuella övergrepp som barn. Hur kan de som vuxna hitta ett fungerande sexliv? Vår reporter Thomas Thorén träffar terapeuten Agneta Sandberg och en av hennes patienter som arbetar för att hitta nya livsmönster efter sina svåra barndomsupplevelser. Vi möter också ett par som berättar vad som hände när den ena av dem efter många års äktenskap började minnas de övergrepp hon utsatts för som barn.

Sexualitetens helande kraft

Är det våra tankar som avgör om vi blir friska eller sjuka? Begreppet placebo är väl belagt och innebär att den som tror att han fått en medicinsk behandling tenderar att bli frisk även om behandlingen i sig varit helt verkningslös. Nu lanseras också begreppet nocebo. Det är placebos elaka tvilling, alltså det fenomen som gör att när vi har negativa förväntningar så blir vi också sjuka. För vissa cancersjukdomar kan man ta prover för att kontrollera om man fått sjukdomen, till exempel är PSA-prov för att ta reda på om man har prostatacancer. Vi talar med Jan Erik Johansson, professor i urologi, som menar att det inte är klarlagt att det verkligen är bra att leta efter en cancer som man kanske aldrig kommer att få symptom av. Vi träffar också en kurator på en urologmottagning som berättar vad det kan betyda att få en cancerdiagnos, och patienten Leif, som ger vår reporter råd om huruvida han ska ta sitt PSA-prov eller ej.

Kan man tänka sig frisk?

Beröring är viktigt för att vi människor ska må riktigt bra. Nyfödda och för tidigt födda barn har ett stort behov av beröring vilket man tagit fasta på vid neonatalavdelningen 210 på Mölndals sjukhus. Lille Lukas får varje dag några timmars hudkontakt med sina föräldrar. 
I Göteborg driver Bräcke Diakoni ett hospice där gästerna erbjuds taktil massage. Vi träffar Christina Berg som berättar hur beröring kan hjälpa människor att bli lite mer tillfreds i sina svårt sjuka kroppar och få det bättre sin sista tid i livet. Bräcke Diakoni driver också ett fritids för barn och ungdomar med funktionshinder. Denise får massage en gång i veckan och tycker att det får henne att må bättre både i kroppen och i huvudet.

Bildningsbyrån - hälsa

Lågkonjunktur och folkhälsa

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Självkänsla - myter och fakta

Folkhälsa och välfärd förr och nu

Träningens betydelse för hälsan och hjärnan

Arbetsgivarens hälsofokus och individens integritet

Hur kan skol-IF ge motionsglädje?

Personlig utveckling

Alternativhälsa i Turkiet

Värsta bästa hälsan

Bildningsbyrån - hälsa

Lågkonjunktur och folkhälsa

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Självkänsla - myter och fakta

Folkhälsa och välfärd förr och nu

Träningens betydelse för hälsan och hjärnan

Arbetsgivarens hälsofokus och individens integritet

Hur kan skol-IF ge motionsglädje?

Personlig utveckling

Alternativhälsa i Turkiet

Värsta bästa hälsan